Anpassad konjunkturpolitik

Julkaistu:

Är det möjligt att nedtona konjunktursvängningar med ekonomisk politik? Nuförtiden brukar ekonomisterna anse att det är, även om det ännu finns de som skulle vilja experimentera med en totalare version av den osynliga handens modell.

Även dagens gurun brukar dock påpeka att politikerna i sin kortsynthet eller dumhet inte klarar av det.

Och så får vi höra om hur alla ekonomiska kriser förvärrats av politikernas tafatthet, samt hur politiken naturligtvis borde ha skötts.

Efterklokhet må vara dem unnat som inte bär ansvaret, och visst skall man lära sig av sina misstag.

Problemet är att även om konjunktursvackor och kriser efteråt uppvisar mönster så är de ändå inte förutspåbara.

Hög inflation, svag tillväxt och överdriven skuldsättning är symtom, inte orsaker, och att behandla symtomen är ofta svårare och mindre effektivt.

Ofta leder ekonomiska störningar till flera problem, som reagerar olika på behandlingen.

Då börsbubblan sprack våren 2000, reagerade centralbankerna med att sänka de nominella räntorna till det lägsta i mannaminne. I sedvanlig ordning kritiserades alla andra utom Alan Greenspan, den amerikanska centralbankschefen, för att ha misslyckats.

Den amerikanska styrräntan sänktes snabbare och mer än de europeiska räntorna.

Med räntesänkningen växte dock de amerikanska hushållens skuldsättning, både konsumtionskrediter och bostadslån, från hög till farlig.

Bubblan förflyttades från börsen till fastigheter och obligationer. Men då räntesänkningen inte tycktes kunna bromsa nedgången i ekonomin som följde av att framtidförväntningarna skruvades ned till en rimligare nivå, gick man in för massiva, och delvis tillfälliga, skattesänkningar.

Även de offentliga investeringarna (eller konsumtionen?) ökade till följd av ett par krig.

Slutresultatet, som det ter sig idag, är att den ekonomiska tillväxten till följd av, eller oberoende av, åtgärderna ser ut att återhämta sig trots att investeringsbenägenheten fortfarande är ganska svag.

Men priset är en hotfullt hög skuldsättning bland amerikanska hushåll och ett galopperande budgetunderskott. Den amerikanska, och globala, ekonomiska utvecklingen står väldigt svagt rustade för chocker. Vad sker om oljepriset snabbt stiger till $75 per fat?

Frågan är ifall man inte borde ha försökt stävja börsbubblan, och den därmed sammanhängande överdrivna framtidstron och överhettningen. Lättare sagt än gjort!

Greenspan liksom Rolf Kullberg före vår bankkris, försökte såväl tala ned överhettningen som utnyttja grova konjunkturinstrument som räntehöjningar, men utan framgång.

Två konkreta lärdomar fick vi av bubblan. Hög inflation och deflation i förmögenhetsvärden är potentiellt mycket farligt för hela ekonomin, även om dessa inte brukar ingå i de normala inflationsmåtten. Den andra lärdomen är att bubblor och krascher är självmatande.

Vad borde vi göra i Finland för att garantera att den växande bubblan i bostadspriser inte försämrar våra utsikter eller rentav utlöser en kris?

Vi borde ta fram konkreta åtgärder som just i vårt nuvarande läge stoppar prisuppgången, garanterar en långsam återgång till normala prisnivåer, och förhindrar hushåll från överskuldsättning.

Och sedan om och när vår nuvarande optimism övergår i pessimism borde vi vända styrinstrumenten för att undvika en djupdykning.

Några exempel på åtgärder kunde vara på sin plats. En begränsning av den maximala belåningsgraden, och en klar minskning av statens tilläggsgaranti, skulle minska hushållens lånekapacitet.

Bostadsräntornas avdragsrätt kunde begränsas och anpassas enligt hushållets behov.

Åtgärderna skulle bidra till att minska pristrycket på bostäder, och samtidigt minska risken för överskuldsättning.

På motsvarande sätt kunde mekanismerna anpassas i den motsatta riktningen då situationen kräver.

Men även om man kan tänka sig några enkla exempel på hur man idag skulle tackla dagens problem, kan man inte veta vad som krävs imorgon.

Vi borde utveckla nya och specifikare konjunkturinstrument, samt förbereda oss på att myndighetstillsynen och regleringen ökar snarare än minskar.

Striden mot dramatiska konjunkturförändringar kan inte ledas utgående från enkla handböcker eller med några grova redskap. Striden kräver riktigt och situationsanpassat ledarskap.

Politikerna, med olika myndigheter som sin stab, kommer att få axla ansvaret som generaler.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Olli Turusella, 33, on yli 30 sijoitusasuntoa ja velkaa yli miljoona euroa

    2. 2

      Kommentti: Hullujen päivien maksulliset muovikassit ja Fortumin Uniper-tarjous – yritykset ovat pulassa, kun teot ja mielikuvat eivät kohtaa

    3. 3

      Taksiautoilija säästi alle puolessa vuodessa yli 1 000 euroa kaasuautolla – katso, milloin kaasuauto kannattaa

    4. 4

      Mies maksoi 75,50 euron laskua käteisellä pankissa ja yllättyi – pankin mukaan tasarahalla ei kannata maksaa

    5. 5

      Korkman: Työmarkkinat eivät tue kotouttamista – ”Suomessa joka toinen somali on työtön, USA:ssa yksi viidestä”

    6. 6

      Valtio suunnittelee Koskenkorvasta tutun Altian listaamista pörssiin

    7. 7

      Pörssi romahti merkillisesti liki päivälleen 30 vuotta sitten – voiko historia toistaa itseään?

    8. 8

      180 000 € vuodessa tienannut työtön ex-johtaja suivaantui te-toimiston ehdotuksesta – lukijat muistuttavat tasa-arvosta

    9. 9

      Nordea sulki uusnatsien pankkitilin Ruotsissa

    10. 10

      Airbus hankkii enemmistön Bombardierin kapearunkoisten koneiden ohjelmasta

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Olli Turusella, 33, on yli 30 sijoitusasuntoa ja velkaa yli miljoona euroa

    2. 2

      Mies maksoi 75,50 euron laskua käteisellä pankissa ja yllättyi – pankin mukaan tasarahalla ei kannata maksaa

    3. 3

      Taksiautoilija säästi alle puolessa vuodessa yli 1 000 euroa kaasuautolla – katso, milloin kaasuauto kannattaa

    4. 4

      Korkman: Työmarkkinat eivät tue kotouttamista – ”Suomessa joka toinen somali on työtön, USA:ssa yksi viidestä”

    5. 5

      Pörssi romahti merkillisesti liki päivälleen 30 vuotta sitten – voiko historia toistaa itseään?

    6. 6

      180 000 € vuodessa tienannut työtön ex-johtaja suivaantui te-toimiston ehdotuksesta – lukijat muistuttavat tasa-arvosta

    7. 7

      Kommentti: Hullujen päivien maksulliset muovikassit ja Fortumin Uniper-tarjous – yritykset ovat pulassa, kun teot ja mielikuvat eivät kohtaa

    8. 8

      Valtio suunnittelee Koskenkorvasta tutun Altian listaamista pörssiin

    9. 9

      Finnwatch: Wärtsilä maksaa Intiassa palkkoja, joilla ei pysty elättämään perhettä

    10. 10

      200 vai 600 euroa? Kokosimme 6 vinkkiä palkankorotusta pyytävälle

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Mies maksoi 75,50 euron laskua käteisellä pankissa ja yllättyi – pankin mukaan tasarahalla ei kannata maksaa

    2. 2

      Ex-johtaja tienasi 180 000 euroa vuodessa: kutsuttiin palkattomaan työkokeiluun – "Ehdotetaan jotain kärrypojan hommia"

    3. 3

      Ala käy kuumana ja tekijöille tarvetta: keskiansiot yli 4100 e/kk – pääsy­vaatimuksena yksi koe

    4. 4

      Jyri hämmentyi työllisyyspalveluiden sekavasta kirjeestä – ”ystävällisin terveisin hei”

    5. 5

      Margit osti talon 30 000 eurolla ja remontoi sitä nyt ilman lainaa – ”Säästän suunnittelemalla ostokseni”

    6. 6

      Olli Turusella, 33, on yli 30 sijoitusasuntoa ja velkaa yli miljoona euroa

    7. 7

      Heli Juupajoelta teki arkisesta ongelmasta miljoonabisneksen – ”Mieletöntä, miten pitkälle olen päässyt”

    8. 8

      Yli 300 kunnan selvitys: Näin omakotitalojen hinnat ovat kehittyneet alueellasi

    9. 9

      Tiina ja Vesa myivät 12 vuotta vanhan talonsa hetkessä – ”Emme tehneet muuta kuin perussiivoukset”

    10. 10

      Taloyhtiölainoista isoja ongelmia – ”Monessa yhtiössä on osakkaana käytännössä maksukyvyttömiä henkilöitä”

    11. Näytä lisää