Taistoismen

Julkaistu:

Frågar man vem som är den mest kända finländaren i politiken är svaret givet. Det är Mannerheim.

För inte så länge sen hade han konkurrens av Otto Wille Kuusinen. Mannen var en quisling, men också den som internationellt nått längst. För taistoiterna var det en självklarhet att han var Finlands största namn, en gåva inte bara till den socialistiska delen av mänskligheten utan också till den framtida värld som väntade oss alla.

Jag kom att tänka på detta när jag i Historiallinen Aikakauskirja läste att forskningen börjat intressera sig för taistoismen. Att forska är att problematisera. Förvisso var de bistert beslutsamma taistoiterna med sitt hotfulla tal och sina taktfasta kampsånger ett knepigt fall.

Rörelsen fick sitt namn av riksdagsman Taisto Sinisalo, en inte speciellt intellektuell politiker på den yttersta vänsterkanten.

Den uppstod efter Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968. För kommunisterna gällde det att välja sida. Eurokommunisterna var mot. Stalinisterna eller taistoiterna var för och var med om att prägla finländsk politik och kultur i femton år. Sen sköljdes de bort av tidsandan.

Många taistoiter hade en god skolning och var allmänt intelligenta. I valet mellan att arbeta för samhällsreformer eller att radikalt omvandla hela systemet valde de omvandlingen. Det ledde till vetenskapligt invecklade utläggningar av revolutionära doktriner och – som man kunde vänta sig – en steril sekterism som hade mer med teori än med verklighet att göra.

I ekonomiska debatter laborerade de med statistisk tillväxt och procenttal på ett rätt häpnadsväckande sätt. Det lönade sig inte stort att säga mot dem eftersom de bara krökte en föraktfull överläpp som lät förstå att den som inte var en av dem gjorde bäst i att hålla käft.

Jag kunde förstå att det gav en känsla av överlägsenhet att stå utanför samhället och tillhöra morgondagen. Vad jag inte kunde förstå varför de var så humorlösa och med allvarlig beslutsamhet bröt nacken av all logik. Common sense, eller som man på finska säger talonpoikaisjärki, saknade all mening för dem. Det var att ge efter för reformismens frestelser, att försvaga sin egen revolutionära vilja och potential.

Taistoismen var ett kompromisslöst offentligt äventyr. Närheten till Sovjet och impulser från Östtyskland gav den dess särdrag. Det fanns ingenting av spontan ungdomsrevolt i den. De franska studenterna inspirerades av den kinesiska kulturrevolutionen, de svenska av de amerikanska studenternas protester mot vietnamkriget och så vidare. Sociologer skrev uppsatser om att ungdomen behöver något utöver sig själva att brinna för. Men taistoiterna var framför allt disciplinerade. De marscherade på med samma beslutsamhet som deras pappor en gång hade marscherat på – Akademiska karelarsällskapet för Storfinland – och det var kanske det som förklarade alltsammans.

Såg taistoiterna liksom AKS Finland som ett geografiskt rum som skulle utvidgas? Jag kan ha fel, men jag tror att de gjorde det.

Sverige hade haft sin stormaktstid på 1600-talet. Nu var det Finlands tur. AKS hade på trettiotalet tänkt att Finlands hegemoni över Norden skulle ha svarta förtecken. Taistoiterna utgick från att de var röda.

Båda talade om historiens oundviklighet och att någon enligt historiens lagar måste ha en ledarroll. Finland hade ett stort förflutet i Bjarnaland. Det skulle återuppstå, var så säker.

Att se taistoismen som ett slags röd karelianism kan verka långsökt. Ändå skulle detta förklara dess säregna attraktion bättre än att peka på Urho Kekkonens långa maktinnehav och Moskva som ledningscentral.

Sen gick det som det gick. Enligt en artikel i tidskriften röstade 45 av 101 före detta taistoiter i Tammerfors universitet med de gröna i senaste val. Vänsterförbundet kom tvåa med 32. Kommunisterna fick bara 8.

Gud måste existera om inte mänskligheten skall förstöra sig själv, säger de aktivt kristna. Så långt går inte de före detta taistoiterna. De nöjer sig med de gröna. Men lägg märke till att de inte sökt sig till socialdemokratin, vänsterns rent reformistiska organisation.

Skribenten är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Olli Turusella, 33, on yli 30 sijoitusasuntoa ja velkaa yli miljoona euroa

    2. 2

      Kommentti: Hullujen päivien maksulliset muovikassit ja Fortumin Uniper-tarjous – yritykset ovat pulassa, kun teot ja mielikuvat eivät kohtaa

    3. 3

      Mies maksoi 75,50 euron laskua käteisellä pankissa ja yllättyi – pankin mukaan tasarahalla ei kannata maksaa

    4. 4

      180 000 € vuodessa tienannut työtön ex-johtaja suivaantui te-toimiston ehdotuksesta – lukijat muistuttavat tasa-arvosta

    5. 5

      Korkman: Työmarkkinat eivät tue kotouttamista – ”Suomessa joka toinen somali on työtön, USA:ssa yksi viidestä”

    6. 6

      Taksiautoilija säästi alle puolessa vuodessa yli 1 000 euroa kaasuautolla – katso, milloin kaasuauto kannattaa

    7. 7

      Nordea sulki uusnatsien pankkitilin Ruotsissa

    8. 8

      Valtio suunnittelee Koskenkorvasta tutun Altian listaamista pörssiin

    9. 9

      Airbus hankkii enemmistön Bombardierin kapearunkoisten koneiden ohjelmasta

    10. 10

      Pörssi romahti merkillisesti liki päivälleen 30 vuotta sitten – voiko historia toistaa itseään?

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Olli Turusella, 33, on yli 30 sijoitusasuntoa ja velkaa yli miljoona euroa

    2. 2

      Mies maksoi 75,50 euron laskua käteisellä pankissa ja yllättyi – pankin mukaan tasarahalla ei kannata maksaa

    3. 3

      Taksiautoilija säästi alle puolessa vuodessa yli 1 000 euroa kaasuautolla – katso, milloin kaasuauto kannattaa

    4. 4

      Korkman: Työmarkkinat eivät tue kotouttamista – ”Suomessa joka toinen somali on työtön, USA:ssa yksi viidestä”

    5. 5

      Pörssi romahti merkillisesti liki päivälleen 30 vuotta sitten – voiko historia toistaa itseään?

    6. 6

      180 000 € vuodessa tienannut työtön ex-johtaja suivaantui te-toimiston ehdotuksesta – lukijat muistuttavat tasa-arvosta

    7. 7

      Kommentti: Hullujen päivien maksulliset muovikassit ja Fortumin Uniper-tarjous – yritykset ovat pulassa, kun teot ja mielikuvat eivät kohtaa

    8. 8

      Valtio suunnittelee Koskenkorvasta tutun Altian listaamista pörssiin

    9. 9

      Finnwatch: Wärtsilä maksaa Intiassa palkkoja, joilla ei pysty elättämään perhettä

    10. 10

      200 vai 600 euroa? Kokosimme 6 vinkkiä palkankorotusta pyytävälle

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Mies maksoi 75,50 euron laskua käteisellä pankissa ja yllättyi – pankin mukaan tasarahalla ei kannata maksaa

    2. 2

      Ex-johtaja tienasi 180 000 euroa vuodessa: kutsuttiin palkattomaan työkokeiluun – "Ehdotetaan jotain kärrypojan hommia"

    3. 3

      Ala käy kuumana ja tekijöille tarvetta: keskiansiot yli 4100 e/kk – pääsy­vaatimuksena yksi koe

    4. 4

      Olli Turusella, 33, on yli 30 sijoitusasuntoa ja velkaa yli miljoona euroa

    5. 5

      Yli 300 kunnan selvitys: Näin omakotitalojen hinnat ovat kehittyneet alueellasi

    6. 6

      Tiina ja Vesa myivät 12 vuotta vanhan talonsa hetkessä – ”Emme tehneet muuta kuin perussiivoukset”

    7. 7

      Jyri hämmentyi työllisyyspalveluiden sekavasta kirjeestä – ”ystävällisin terveisin hei”

    8. 8

      200 vai 600 euroa? Kokosimme 6 vinkkiä palkankorotusta pyytävälle

    9. 9

      180 000 € vuodessa tienannut työtön ex-johtaja suivaantui te-toimiston ehdotuksesta – lukijat muistuttavat tasa-arvosta

    10. 10

      Kolme miestä kertoo kuntouttavasta työ­toiminnasta: ”Ajattelin ensin, että on jotain höpö­höpöhommia”

    11. Näytä lisää