Vilka ägares intressen?

Julkaistu:

Lagens mening är enkel: alla ägare skall behandlas lika. Men i praktiken blir det svårare, även juridiskt. Aktiebolagslagen innehåller mängder av paragrafer som formulerats för att ägarna skulle behandlas lika, och för att stipulera vad minoriteten kan göra om den upplever att majoriteten fattar beslut utgående från egna särintressen. Det finns många olika situationer som blir besvärliga.

De självklara fallen är situationer där majoritetsägaren tvingar minoriteten att sälja till underpris, eller köpa till överpris. Sådana gräl har vi fått följa med bl.a. kring Elisa under årens lopp. Minoritetsägare i Yomi beskyller Elisa för att ha sålt någon avdelning till Yomi till överpris. HD beslöt nyligen att ett åtal mot Elisa beträffande förfaringssätt kring övertagandet av Radiolinja, för fyra år sedan, bör behandlas i domstol.

Börsbolag där staten äger betydande andel har ofta upplevts som ett problem. Vanliga placerare anser att statens representanter har ett särintresse i att inte göra impopulära beslut, så som effektiveringsåtgärder som innebär permitteringar eller förflyttning av produktion från hemlandet. Vanliga placerare däremot upplever inte lika. De vill bara se börskursen stiga. Av samma orsak ser man även ofta hur förvaltningsmodellen av bolag med statligt ägande kan avvika från "vanliga börsbolag". Styrelsen bemannas av medlemmar som bevakar särintressen. Politiker och personalrepresentanter i styrelsen är typiska symptom. Även övriga kvoter, som exempelvis könskvoter, ges en större vikt.

Alla dessa regler minskar självfallet möjligheterna att sammanställa en professionell och för företagets verksamhet anpassad styrelse. Och eftersom styrelsens roll blir alltmer avgörande för det strategiska beslutsfattandet i börsbolag, ökar problemen med statsägande.

Styrelsekrisen i TeliaSonera är nog delvis en följd av dylikt intressebevakande, och kan knappast endast skyllas på kulturskillnader. Den avgående ordförandens svårigheter att få styrelsen att arbeta beslutsamt för utveckling av bolaget, hade nog antagligen varit mindre utan dessa symptom.

Sonera tyngdes ju tidigare av liknande problemen, men de löstes i samband med Soneras 3G-ökenvandring. Efter krisen såg staten till att Sonera hade en styrelse som följde principerna för god förvaltning till punkt och pricka. Men i Samband med fusionen med Telia, måste ett skriftligt avtal slutas mellan ländernas berörda ministerier beträffande styrelsesammansättning. De normala reglerna för styrelsesammansättning ansågs tydligen inte goda nog.

Kesko har redan länge haft ett liknande problem med särintressen bland ägare. Bolaget har haft problem med "alltför" självständiga butiksägare. I den hårda konkurrensen inom dagligvaruhandel borde antalet beslutsfattare minska och sortimenten standardiseras. Endast så kan man tillvarata volymfördelar. Kesko torde vara den största grossisten i landet, och borde därför klara av att sälja billigare än många konkurrenter, men har ändå tappat marknadsandelar till mindre inhemska konkurrenter. Problemet är att butiksägarna som representeras av en egen intresseförening, är en stor ägargrupp i Kesko, representerad i styrelsen.

Butiksägarna har ju ett särintresse i att Kesko inte bygger ut egna kedjor och att butikerna får köpa varor billigt från grossisten. Dessutom vill butiksägarna ha rätt att köpa även från andra grossister och leverantörer. Keskos övriga ägare vill naturligtvis det motsatta i samtliga frågor. Med tiden torde konkurrensen leda till att Kesko inte längre i samma utsträckning kan sköta försäljningen via butiksägarna som självständiga underleverantörer. Kesko kommer nog antagligen att alltmer överta även detaljhandeln.

Alla problem beträffande särintressen kan inte lösas endast med optimal sammansättning av styrelsen. Vid Nokias bolagsstämma frågade en finländsk småsparare varför Nokia inte delar ut en större dividend. Det vore ju logiskt då Nokia redan länge lidit av betydlig överkapitalisering, alltså för stor kassa. Då finländska privatpersoner nu för sista gången kan lyfta dividender skattefritt är frågan helt befogad. Chefsdirektören Jorma Ollila svarade helt enkelt att de största ägarna är amerikanska institutioner och för deras vidkommande är inte stora utdelningar lika intressanta.

Vems intressen borde Ollila se till? Blir inte minoritetens intressen överkörda? Den viktigaste principen för god förvaltningssed är trots allt strävan efter maximal värdeökning på aktierna. Det är inte ett ideologiskt ställningstagande för kapitalism och marknadsekonom, utan ren och skär logik oberoende av samhällssyn. Alltså måste småspararen finna sig i dividendbeslutet, TeliaSonera frångå kvoter av olika slag i styrelsen, Kesko driva på besluten om egna kedjor, och domstolen behandla åtalen mot Elisa.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Oriolassa tapahtui inhimillinen virhe – väärennetyksi epäiltyä syöpälääkettä jaettiin sairaaloihin

    2. 2

      Lidlin tahti hidastui USA:ssa – joutui muuttamaan suunnitelmia

    3. 3

      1,5 vuoden koulutus ja mediaanipalkka 6116 e/kk – lennonjohtajan koulutukseen taas haku päällä

    4. 4

      Bitcoinin arvo jatkaa laskuaan – Kiina alkaa taklata virtuaalivaluuttoja kovin toimin

    5. 5

      Wärtsilä ei toimita Krimille laivamoottoreita – päätös ihmetyttää Venäjällä: ”Miten voi kieltäytyä rahasta?”

    6. 6

      Helsingistä tuli maailman vilkkain matkustajasatama – ”Onhan se aika hauska juttu”

    7. 7

      Rolls-Royce pohtii kaupallisen meritoimintansa myymistä – miten käy Rauman, Kokkolan ja Turun?

    8. 8

      7 tapaa rikastua – katso mikä on varmin

    9. 9

      Alle 60-vuotiaana eläkkeelle – näissä ammateissa osalla on yhä vanha etu

    10. 10

      30 vuotta maksajana riitti – ”Puoliso pistää rahansa tuulemaan ja on käsi ojossa pyytämässä minulta lisää”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Alle 60-vuotiaana eläkkeelle – näissä ammateissa osalla on yhä vanha etu

    2. 2

      30 vuotta maksajana riitti – ”Puoliso pistää rahansa tuulemaan ja on käsi ojossa pyytämässä minulta lisää”

    3. 3

      Wärtsilä ei toimita Krimille laivamoottoreita – päätös ihmetyttää Venäjällä: ”Miten voi kieltäytyä rahasta?”

    4. 4

      1,5 vuoden koulutus ja mediaanipalkka 6116 e/kk – lennonjohtajan koulutukseen taas haku päällä

    5. 5

      Joillekin OP:n tileille ilmestyi rahaa tyhjästä

    6. 6

      Oriolassa tapahtui inhimillinen virhe – väärennetyksi epäiltyä syöpälääkettä jaettiin sairaaloihin

    7. 7

      Kommentti: Öljyn kallistuminen iskee tankkaajan lompakkoon ja jarruttaa Suomen taloutta

    8. 8

      Bitcoinin arvo jatkaa laskuaan – Kiina alkaa taklata virtuaalivaluuttoja kovin toimin

    9. 9

      Matkapakettilaki muuttuu: 8 vinkkiä kesäreissua varaaville – korvausta voi saada lomanautinnon menettämisestä

    10. 10

      Helsingistä tuli maailman vilkkain matkustajasatama – ”Onhan se aika hauska juttu”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Oletko sinä ammatissa, jonka eläkeikä yhtäkkiä nousi? Katso lista

    2. 2

      Ismo, 50, vaihtoi toimistotyöt Lapin erämaihin – traaginen turma keväthangilla jätti haavan sieluun

    3. 3

      Nyt pääministeri Sipilä kommentoi kuohuntaa aiheuttanutta aktiivimallia: ”Työttömän näkökulmaa tässä on haettu”

    4. 4

      30 vuotta maksajana riitti – ”Puoliso pistää rahansa tuulemaan ja on käsi ojossa pyytämässä minulta lisää”

    5. 5

      Alle 60-vuotiaana eläkkeelle – näissä ammateissa osalla on yhä vanha etu

    6. 6

      Työttömiä on jäänyt pois vapaapalokuntien toiminnasta – liiton mukaan syynä aktiivimalli

    7. 7

      7 asiaa, joista syntyy riitaa parisuhteessa – terapeutti kummeksuu sitä, että usein mies maksaa laskut

    8. 8

      Pitkällä laina-ajalla voi tienata, jos sijoittaa rahat ja hyvin käy – katso laskelmat

    9. 9

      Näin älytöntä puhelinta hehkutetaan: ”Tuli ihan miljonääriolo”

    10. 10

      Kaksi toimitusjohtajaa luopui autostaan vuodeksi: Jukka säästi yli 300 e/kk – Jyrkille kävi mahdottomaksi

    11. Näytä lisää