Maktcentra

Julkaistu:

Statsvetare i EU-länder har börjat fråga sig vad som händer när utrikesministeriet inte längre har monopol på de internationella förbindelserna.

I Finland var utrikesministeriet presidentens förlängda arm. Enligt den gamla grundlagen svarade han för utrikespolitiken. Presidenten var också försvarets befälhavare och är det fortfarande. Urho Kekkonen blev president 1956. Först på sjuttiotalet fick han en fungerande relation med huvudstaben. Det skedde det när Sovjet tryckte på och ville ha gemensamma krigsövningar i norr. Tarja Halonen har som president sagt att hon tycker att landminorna skall bort eftersom man måste offra något för att behålla en internationell trovärdighet.

Kekkonens 26 år präglades av korta och instabila regeringar. Han representerade kontinuiteten. Genom att utrikespolitiken under den hårda sovjettiden gick före inrikespolitiken blev Kekkonen all makts källa. Den nya grundlagen, som trädde i kraft den 1 mars 2000, gjorde slut på den maktfördelning vi hade. Enligt den representerade presidenten det nationella intresset, statsministern samhällsintresset.

Den grundlagen decentraliserar makten. Riksdagen väljer statsminister, som presidenten utnämner. Det innebär att statsministern tas ur riksdagens största parti. Det gör – som vi såg i mars – ett riksdagsval till ett statsministerval. Presidenten leder utrikespolitiken, men det skall ske i samråd med statsrådet. Statsrådets kansli svarar för beredningen av EU-beslut. Varje minister svarar dessutom internationellt för sitt ansvarsområde.

Makten ligger spridd. Hur praxis utvecklar sig vet vi inte. Det vi har sett är att det pågår en tävlan om inflytandet. När försvarsministeriet lade fram en Natoutredning flög man på utrikesministeriet i taket. Försvarskostnaderna på 2,1 miljarder euro skulle höjas med 70 miljoner euro i året borde ha hemligstämplats.

Det är en begriplig revirhävdande UM-reaktion, men varken politiker eller allmänopinion gav detta sitt stöd. Möjligen förvånade det UM. Det hade väckt en rättsprocess mot Anneli Jäätteenmäki och presidentens utrikespolitiska rådgivare Martti Manninen och fått applåder för det.

Jäätteenmäki hade som oppositionsledare bett Manninen om uppgifter från dåvarande statsministerns besök i USA. Manninen hade börjat sända henne fax med formuleringar, som hon oförsiktigt nog hade använt sig av i valstriden.

Hon vann valet med något över 6 000 röster. Hennes tid som statsminister blev kort. Hon utnämndes den 17 april och meddelade om sin avgång den 18 juni sedan hon i riksdagen blivit utskrattad när hon sade att hon inte begärt den strida ström av uppgifter Manninen försett henne med och att de kommit som en överraskning för henne. I rätten blev hon frikänd.

Manninen kom till UM 1970, samma år Tarja Halonen blev FFC:s jurist. Han hade arbetat under fyra presidenter, under tre av dem i presidentens kansli. Halonen ansåg att han svikit hennes förtroende och gav honom sparken. Själv var han väl närblind och insåg vad han gjort först i efterskott. Det blev 80 dagsböter.

För Jäätteenmäki ledde den nya grundlagen snabbt till ett Waterloo. Men det löste inte den springande frågan: Vilka uppgifter skall en oppositionsledare få tillgång till, vilka skall statsministern kunna hålla hemliga på UM:s försorg? UM har förlorat en del av sin makt både till statsrådets kansli och försvarsministeriet.

Det är lätt att tala om det öppna samhället och allas vår rätt att informeras så att vi kan fatta våra egna beslut och bestämma oss för t.ex. vilken person och vilket parti vi skall rösta på i ett riksdagsval. I praktiken blir det svårt om statsministern anser sig representera det nationella intresset och förvisar oppositionsledaren till åskådarplats. Grundlagen är ett exempel på en teoribildning där utfallet i praktiken ännu inte stabiliserat sig.

Det är betecknande att både Manninens och Jäätteenmäkis försvarsadvokater ansåg processen som politisk. Med det avses att Paavo Lipponens särintresse gick före ett allmänintresse. Det är lätt att hålla med i denna politiska rysare som blev till juridik samtidigt som alla var ense om att frågan rent juridiskt inte hade någon tyngd att tala om. Eftersom följderna blev det de blev kan man väl inte enbart se saken så.

Säkert är att med juridik kan man inte lösa frågor som till sin natur är politiska. Slutet på dragkampen mellan maktcentra i vårt samhällsmaskineri har vi ännu inte sett. Grundlagens underliggande demokratiska förutsättningar har inte stabiliserats i spelregler som alla aktörer på den politiska arenan kan omfatta som en självklar sak.

Birger Thölix är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    • Juuri nyt
    • Päivä
    • Viikko
    1. 1

      Lintuja kynitään vihaisesti pörssissä – Rovioon iski Siperian pakkanen: -41 %

    2. 2

      Kommentti: Suomi toipuu, mutta yksi sukupolvi putoaa kelkasta – 3 synkkää graafia työelämästä

    3. 3

      HS: Bank Norwegianin talletussuoja puolittumassa Suomessa

    4. 4

      Palta: Työvoiman saatavuus hidastaa talouskasvua jo nyt

    5. 5

      Kahvilayrittäjä sai oudon puhelun kassahihnan päähän – Nordea oli palauttamassa rahoja takaisin hänen asiakkailleen

    6. 6

      Rovio antoi ennakkotietoja: Liikevoitto yli kaksinkertaistui loppuvuonna

    7. 7

      Fiva velvoittaa Koncaria tekemään ostotarjouksen Afarakista – uhkasakko 40 miljoonaa euroa

    8. 8

      Teknologiapelkuriksi tunnustautuva Wahlroos antaa 3 vinkkiä sijoittajalle – ”Osta ja unohda oli toimiva strategia puolitusinaa vuotta”

    9. 9

      4 säästövinkkiä: Näinä päivinä tehdään sähkölaskuihin vuoden kallein piikki

    10. 10

      Olvin liikevoitto pieneni loppuvuonna – Baltian veromuutokset tuovat epävarmuutta

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Kahvilayrittäjä sai oudon puhelun kassahihnan päähän – Nordea oli palauttamassa rahoja takaisin hänen asiakkailleen

    2. 2

      Kommentti: Suomi toipuu, mutta yksi sukupolvi putoaa kelkasta – 3 synkkää graafia työelämästä

    3. 3

      Ulosottomies tienaa noin 5 000 euroa/kk – kolmasosa palkasta provisioita perityistä veloista

    4. 4

      Koboltin hinta jo ennätykselliset 82 000 dollaria tonnilta – Suomi on ainoa kobolttimaa EU:ssa

    5. 5

      4 säästövinkkiä: Näinä päivinä tehdään sähkölaskuihin vuoden kallein piikki

    6. 6

      Teknologiapelkuriksi tunnustautuva Wahlroos antaa 3 vinkkiä sijoittajalle – ”Osta ja unohda oli toimiva strategia puolitusinaa vuotta”

    7. 7

      Lintuja kynitään vihaisesti pörssissä – Rovioon iski Siperian pakkanen: -41 %

    8. 8

      Yrittäjä joutui ulosottoon summasta, jolla saa käytetyn Corollan: maksanut 5 vuodessa yli 60 000 euroa – eikä velka ole lyhentynyt

    9. 9

      Rikkoutuuko haamuraja tällä viikolla? Sähkönkulutuksen edellinen ennätys tehtiin 776 päivää sitten

    10. 10

      Pikaruokaketju joutui sulkemaan ravintoloitaan kanapulan takia – Lontoon poliisi Twitterissä: KFC-kriisi ei ole poliisiasia

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Kahvilayrittäjä sai oudon puhelun kassahihnan päähän – Nordea oli palauttamassa rahoja takaisin hänen asiakkailleen

    2. 2

      Tällaisia ovat sopeutumiseläkettä nostavan Suvi Lindénin bisnekset

    3. 3

      Jukka kyllästyi sähköyhtiöiden ”rosvoukseen”: asensi katolleen 29 aurinkopaneelia – säästöä 443 euroa vuodessa

    4. 4

      Yrittäjä joutui ulosottoon summasta, jolla saa käytetyn Corollan: maksanut 5 vuodessa yli 60 000 euroa – eikä velka ole lyhentynyt

    5. 5

      Tähän on tultu Suomen rakennusalalla: juuri koulusta päässeet pyytävät yli 6000 e/kk

    6. 6

      Pankki varoittaa: Kunnon rytinä on vasta tulossa markkinoille

    7. 7

      Yksi asia unohtuu talvella – 3 vinkkiä: Näin suojelet arvokasta ilmalämpöpumppuasi

    8. 8

      Yhden Kari Voutilaisen tekemän rannekellon hinnalla saa kymmenen Rolexia

    9. 9

      Katso keskipalkat 15 eri toimialalla – ”63–64 % suomalaisista saa pienempää palkkaa kuin keskiarvo”

    10. 10

      Kommentti: Sipilän ”mahdoton” tavoite on toteutumassa – yksi ilmiö selittää työllisyysihmeen

    11. Näytä lisää