2003010966 - Taloussanomat - Ilta-Sanomat

Vad behövs börsen till?

Julkaistu: 6.2.2003 16:03

I egenskap av lektor vid Hanken tror en del människor i min omgivning att jag skulle kunna besvara en massa frågor gällande ekonomi. Fråga inte mig varför? Häromdagen ställdes jag inför en av långtidsfavoriterna: Vad behövs börsen till? Den som ställde frågan var nog medveten om att företagen behöver riskkapital, och därför säljer aktier till placerare, men börsen har ju ingenting med företaget att skaffa. Där köper och säljer bara placerarna sinsemellan. Ett nollsummespel på sin höjd.

Frågan är helt relevant. Många av våra medmänniskor uppfattar börsen som symbolen för många etiska problem: Marknadsekonomins övermakt, kasino, astronomiska optionsvinster, permitteringar då kurserna sjunker, volatilitetsskapande spekulation (som måste stävjas med straffskatt), överdrivna inkomstskillnader. Listan är lång, och vi som tror oss förstå bättre, kan inte bara fnysa åt "blötdjuren och fripassagerarna". Det är nämligen inte alldeles enkelt att förstå varför börshandeln, trots sina brister, nog har varit en stor välsignelse.

Börsen är antagligen den mest betydelsefulla finansiella institutionen, eller eventuellt näst efter bankverksamhet. Och då avser jag inte primärmarknaden, som egentligen har en ganska marginell betydelse, eftersom lejonparten av företagens riskkapital består av innehållna vinster. Nokias eget kapital är enormt, men när såg vi företaget senast emittera aktier i finansieringssyfte? Nej, börsens sekundärmarknad är den avgörande biten.

Börsen skapar likviditet. Man kan placera pengar i aktier utan att behöva fundera på när företaget betalar tillbaka dem. Placeraren kan även köpa aktier när som helst och inte endast vid emissioner. Man kan naturligtvis skapa likviditet även utan en börs, genom att pantsätta värdepapper mot ett lån i en bank, men det blir nog onödigt dyrt av flera orsaker.

För det andra prissätter börsen företagen. Spekulanterna försöker göra klipp på börsen, genom att lista ut vilka bolag kommer att klara sig bättre eller sämre än andra. De tar fram och tolkar all tänkbar viktig information om bolagen. Spekulanternas möjlighet att göra vinster avgör hur mycket arbete de är villiga på att sätta på att producera och bearbeta information. Med en välfungerande likvid börs, med låga transaktionskostnader, är möjligheterna goda och således intresset att söka information maximalt.

Höga kostnader och dålig likviditet däremot minskar vinstmöjligheterna och försvagar därmed bevakningen av bolagen. Prissättningen och prisutvecklingen är avgörande med tanke på företagets möjlighet att erhålla finansiering och växa. Men ännu viktigare är att börskursen utgör en kontinuerlig bedömning av företagets verksamhet och ledningen, som är mycket lätt för vem som helst att följa med.

För det tredje sänker en likvid börsmarknad priset på risk. Placerare kan sprida sina risker genom att diversifiera sina aktieinnehav. Utan spekulanternas och analytikernas intresse för företagen, skulle placerarna tvingas övervaka bolagen själv. Övervakning är tidskrävande och därför skulle placerarna inte kunna placera mer än i högst ett fåtal bolag. Med en fungerande börs kan placerarna sprida sina placeringar i tiotals och hundratals placeringar runt hela världen.

Sekundärmarknader för värdepapper underlättar på ett dramatiskt sätt möjligheterna att utnyttja de starkaste motorerna för ekonomisk effektivitet: storskalighet och specialisering. Storskalighet förutsätter att man kan samla kapital från ett väldigt stort antal placerare. Specialiseringen i sin tur förutsätter att man kan förflytta eller sprida på risken. Utan en möjlighet att sprida på risken, vågar inte individer och företag specialisera sig.

Aktiemarknaderna skapar utrymme för specialisering: Företagen kan ta stora företags- och branschspecifika risker, som överförs på aktiemarknadens specialister på prissättning och specialister på riskspridning. Utrymmet för specialisering skulle vara klart mer inskränkt utan en mycket likvid börs.

Tuoreimmat osastosta