200206385 - Taloussanomat - Ilta-Sanomat

Styrelseledamöter

Julkaistu: 22.8.2002 16:27

En sak är säker, jag tänker inte sälla mig till den ystra skaran som yrar kring Sonera. Paavo Lipponen har åtminstone till synes tagit saken med ro. Enligt honom har diskussionen utgjort en "ytterst begåvad förvirring av begrepp" (fri översättning). Han torde kunna ta det lugnt för om inga nya vändningar sker i Sonera följetongen, kommer den inte att utgöra ett hot i riksdagsvalet. Det garanteras av ett enkelt faktum: det skall utnämnas en chef till Finlands Bank under hösten. Mediaskvallret byter objekt.

Men inget moln utan silverkant. Allmänhetens allmänbildning beträffande ansvarsfördelningen i företag har förhoppningsvis ökat genom den offentliga fallstudien. Därutöver har härvan aktualiserat en hel del viktiga frågor av mer generell karaktär.

Ett viktigt exempel är spelreglerna för statligt ägande, som med säkerhet kommer att begrundas noga. Och det är en process som kan medföra betydande positiva effekter även på "vanliga" bolag utan statligt ägande.

Man kan vara ganska säker på att utgångspunkten för reformerna kring statligt ägande kommer att förankras i den internationellt förhärskande anglosaxiska kulturen för företagsförvaltning (corporate governance). Införandet och antecknandet av dylika principer i bolag med statligt ägande kommer även att aktualisera förvaltningsfrågorna i andra bolag. God förvaltningssed blir marknadsförd mycket synligt.

En av de viktiga frågorna i företagsförvaltning är valet av styrelsemedlemmar. En genomgående röd tråd är att en tillräckligt stor andel av medlemmarna, och speciellt ordföranden, skall komma utanför företaget ifrån.

Ett annat krav som ställs är att ägarna, inte företagets ledning, skall ta ansvaret för att söka fram kandidater.

En tredje dimension som poängteras är att styrelsen faktiskt bär ansvar och organiserar sitt arbete väl. Den skall inte vara en gummistämpel. Om styrelsen faktiskt skall jobba, måste vi frångå den nuvarande kulturen där en liten grupp börsbolagschefer sitter i ett stort antal olika styrelser.

Låt oss ta Tapio Hintikka som exempel på den moderna synen. Han är vd för Hackman, och ordförande i Soneras styrelse. Hackmans styrelse beviljade Hintikka en veckodag för skötsel av Sonera, vilket måste anses vara ytterst frikostigt av Hackman. Men några fler stora styrelseuppdrag torde Hackman inte gå med på för Hintikkas vidkommande.

Två frågor uppstår: varifrån skall de nya externa styrelsemedlemmarna sökas och vem skall söka dem? Nya medlemmar i styrelsepoolen borde man väl söka åtminstone bland professorer, forskare och duktiga tjänstemän i olika ämbetsverk. Det finns faktiskt forskare som inte är världsfrämmande teoretiker, och det finns stora mängder duktiga och kunniga tjänstemän.

En tredje grupp är de "gråa pantrarna", dvs f.d. chefer och politiker, som har mycket att ge både i termer av tid och erfarenhet. Även konsulter av olika slag kommer i större utsträckning att finnas med bland ordinarie medlemmarna i styrelser. Det har uppstått konsultföretag som marknadsför denna tjänst. En ytterligare damm att vaska ur är de stora institutionella placerarna, med långsiktigt placeringsintresse. Pensionsfonder och investmentbolag av olika slag hör till kategorin.

Det finns alltså en hel del råmaterial för styrelseposter, men det knepiga blir ju att hitta de rätta personerna. Enligt den moderna synen på förvaltning borde inte företagsledningen stå för förslagen, vilket den i praktiken gör idag. Detta för att undvika att de för bolagsstämman föreslår alltför "välvilligt inställda" styrelsemedlemmar.

På den här punkten har Sonera för tillfället kanske landets bästa styrelse, eftersom den är plockad av ägarna. Men de flesta bolag har ingen stor ägare med både resurser och intresse att sammanställa ett förslag till bolagsstämman. I stället anlitar man "head hunting-företag".

Och på samma sätt som man årligen väljer revisorer, skulle man även välja konsultföretaget som skall framlägga förslag om styrelsesammansättning vid nästa bolagsstämma. De valda konsulterna skulle antagligen även övervaka styrelsemedlemmarnas arbete för att inte tapp a bolagsstämmans förtroende med dåliga förslag.

Henrik Palmén är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Tuoreimmat osastosta