Och 2005?

Julkaistu:

Enligt Lissabon-strategin 2000 skulle Europa vara världsbäst i ekonomi 2010. Europa har 453 miljoner invånare, USA 290. Förre holländska regeringschefen Wim Kok visade i en mellanrapport att de fyra första åren varit en besvikelse. Tillväxten har varit lägre än i USA och Asien. Strukturerna på arbetsmarknaden är stela. Det saknas dynamik och nytänkande.

Blir 2005 en vändpunkt till det bättre? Räkna inte med det.

Den snabbt expanderande globala marknaden anses alltför komplex för förutsägelser. Ännu för sex månader sedan förutsattes den europeiska centralbanken höja räntan 2005. Höjningen skulle stävja inflationen. Den ligger över strecket på två procent. Banker ser detta som ett hot mot den prisstabilitet den prioriterar.

Europas tillväxt beror på hur mycket det kan exportera. När dollarns värde sjunker stiger eurons. Exportvarorna blir för dyra. Det är vad som nu sker.

Först tänkte man att smärtgränsen gick vid 1,30 dollar för euron. Nu tvingas man räkna med 1,45, kanske 1,50 under 2005.

Den starka euron eliminerar en del av de höga dollarbaserade oljepriserna. Men räntans höjning skulle göra den alltför dyra euron ännu dyrare.

Eurozonens stabilitetspakt är död. Varje enskilt land tvingas ta ansvar för sin egen tillväxt genom skattekonkurrens.

I Finland utlovade regeringsprogrammet skattesänkningar på 1,1 miljarder euro. När statssekreteraren Raimo Sailas publicerade sin slutrapport föreslog han sänkningar på 3,3 miljarder. Det visste regeringen när den bildades. Det inkomstpolitiska avtalet ger skattelättnader på 1,7 miljarder åren 2005-2007.

I princip skall valutakurserna fastställas i, som amerikanerna säger, öppna och konkurrensutsatta marknader. Så sker dock inte. När européerna klagar över att eurons värde stiger för kraftigt och att amerikanerna borde åtgärda dollarns fall svarar de att det finns andra orsaker till att Europa är i svårigheter.

– Gör något åt era strukturer, säger de.

Det är de som avgör tillväxten. Den amerikanska tillväxten är god eftersom utländska investerare fortsätter att punga in kapital i landet. Det ökar den amerikanska skuldsättningen, men amerikanerna ser investeringarna som ett tecken på sin ekonomiska styrka.

De stigande olje- och livsmedelspriserna matar visserligen in inflationen i det amerikanska systemet. Men så länge lönstegringarna inte överstiger inflationstakten anses risken inte stor.

Den svaga dollarn stabiliserar den amerikanska ekonomin genom att den minskar underskottet för världens största exportör. Genom räntans höjning 2005 stimulerar man till fortsatta utländska investeringar och stävjar inflatoriska tendenser.

USA har lovat att halvera sitt underskott på fyra år. Skattereformen och andra åtgärder kommer dock på kort sikt att höja underskottet ytterligare.

Åttio procent av utgifterna är obligatoriska. De går till försvar, lag och ordning, pensioner, sociala kostnader och räntor för utlandsskulder.

Kina, världens ekonomiska magnet, har sin valuta bunden till dollarn. Landet vägrar envist, trots amerikanska påtryckningar, att skriva upp sin valuta. Det stödköper dollarn för att hålla uppe exporten.

– Vi köper för mycket av er och ni köper för lite av oss. Revalvera för att minska vårt underskott, säger amerikanerna.

– Ni är beroende av våra pengar för att finansiera ert underskott, svarar kineserna.

Det oljeexporterande Ryssland med 145 miljoner invånare har meddelat att dess valuta inte längre enbart skall hänga på dollarn utan balanseras mot en valutakorg. Det är en politisk signal med ekonomiska förtecken.

Så länge de utländska finansiärerna anser att den amerikanska marknaden ger dem den bästa utdelningen och så länge de asiatiska länderna skyddar sin export med stora dollarinnehav fungerar systemet också om det svajar.

En oljeprischock eller en svår terrorattack i USA kan få dollarn att störtdyka och slå systemet i kras.

Skribenten är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Pula osaajista pahenee – eläkkeeltä houkutellaan takaisin töihin, ”7 tonnia ei ole poikkeus”

    2. 2

      Kommentti: Eläkkeelle jäävä mies tienaa enemmän kuin lähihoitaja – 3 kuvaa kertoo, miksi Suomi on pulassa

    3. 3

      Näkökulma: Tässä on valtion suurin rahoittaja – pitäisikö kehua vai haastaa oikeuteen?

    4. 4

      Sohvatyynyissä ja taulujen takana – tällaisia rahoja koteihin kätketään

    5. 5

      Fazer pyöräytti hyönteisleivän – näinkö suomalaiset saadaan syömään hyönteisiä?

    6. 6

      Kaupan alan romahdus on ennennäkemätön – ”Kuluttaja on aika hyvässä asemassa”

    7. 7

      ”Ultrahalvat” lentoyhtiöt voivat olla seuraava askel Euroopassa – konkurssit luultavasti jatkuvat alalla

    8. 8

      ”Kysymys ei ole nuorten laiskuudesta” – Osallistumistulo voisi Kelan mukaan ehkäistä syrjäytymistä

    9. 9

      Konsulttiyhtiö: Suomalaiset kaupat nukahtivat – ulkomaiset verkkokaupat kahmaisivat asiakkaat

    10. 10

      Wahlroos: Kaupan kassojen työt vaarassa 5 vuodessa – eikä mullistus jää siihen

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Kommentti: Eläkkeelle jäävä mies tienaa enemmän kuin lähihoitaja – 3 kuvaa kertoo, miksi Suomi on pulassa

    2. 2

      Wahlroos: Kaupan kassojen työt vaarassa 5 vuodessa – eikä mullistus jää siihen

    3. 3

      Näkökulma: Tässä on valtion suurin rahoittaja – pitäisikö kehua vai haastaa oikeuteen?

    4. 4

      Kaupan alan romahdus on ennennäkemätön – ”Kuluttaja on aika hyvässä asemassa”

    5. 5

      Fazer pyöräytti hyönteisleivän – näinkö suomalaiset saadaan syömään hyönteisiä?

    6. 6

      Pula osaajista pahenee – eläkkeeltä houkutellaan takaisin töihin, ”7 tonnia ei ole poikkeus”

    7. 7

      Sohvatyynyissä ja taulujen takana – tällaisia rahoja koteihin kätketään

    8. 8

      Konsulttiyhtiö: Suomalaiset kaupat nukahtivat – ulkomaiset verkkokaupat kahmaisivat asiakkaat

    9. 9

      ”Kysymys ei ole nuorten laiskuudesta” – Osallistumistulo voisi Kelan mukaan ehkäistä syrjäytymistä

    10. 10

      4 000 asukkaan Sysmä ottaa käyttöön oman rahan

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Yli 4 000 euron tulot, hulppea asunto ja kallis auto – tällainen voi olla ”rikas köyhä”

    2. 2

      Duunari, pääsetkö näille tuntiansioille? Katso, miten 99 ammatissa tienataan

    3. 3

      Keskituloinen Julia säästi vuodessa 10 000 euroa – näin se onnistui

    4. 4

      Kommentti: Eläkkeelle jäävä mies tienaa enemmän kuin lähihoitaja – 3 kuvaa kertoo, miksi Suomi on pulassa

    5. 5

      Yksi kuva Verkkokauppa.comin kasvusta kertoo Stockmannin ahdingosta – ”En tiedä miten täysjärkisenä olisi pidetty...”

    6. 6

      Tulot yli 4000 €/kk, mutta rahat eivät riitä – yksi päätös voi romuttaa talouden täysin

    7. 7

      4 000 asukkaan Sysmä ottaa käyttöön oman rahan

    8. 8

      60 000 hyvätuloiselle veronkevennys? Näin suuren osan kaikista veroista he maksavat

    9. 9

      Wahlroos: Kaupan kassojen työt vaarassa 5 vuodessa – eikä mullistus jää siihen

    10. 10

      S-ryhmä lopettaa yhteistyön Otto-automaattien kanssa

    11. Näytä lisää