Varför är inhemskt ägande viktigt?

Julkaistu:

Knappt hade man lärt sig att globala kapitalmarknaderna löser alla problem, innan man började höra motsatsen. Nu skall inhemskt ägande befrämjas och vi skall hålla oss med en egen aktiebörs för att inte alla företag och ägare skall fly sin kos. Ett aktuellt tema är att bristen på inhemska ägare uppfattas vara ett hot för vår ekonomi. Därtill anses det att en inhemsk marknadsplats är nödvändigt för små publika bolag.

Hotbilderna bygger på en uppfattning om att inhemska ägare är mindre benägna att flytta verksamhet utomlands eller välja att sanera de inhemska enheterna först. Det handlar även om att inhemska ägare känner till våra förhållanden och därför lämpar sig som ägare till våra bolag. Marknadsplatsens behov motiveras med att små börsbolag är okända utomlands och därför inte intresserar andra än inhemska ägare. Aktiehandeln för mindre bolags aktier blir blygsam, vilket ofta leder till låga kurser. Sedan kan utlänningar köpa oss billigt.

Det finländska näringslivets historia kanske ändå inte kännetecknas av en särdeles effektiv ägarstyrningskultur. Snarare kan man kanske säga att vår räddning efter det maktgalna 1980-talet blev att många finländska bolag snabbt anpassade sig till den moderna modellen för corporate governance och ägarvänlighet. Ägarnas identitet och nationalitet blir sekundär. Sådana bolag lockar utländskt kapital.

Är det faktiskt så att inhemskt ägande minskar risken för utflaggning? Eventuellt stämmer det med staten som ägare, eller då ägandet är så spritt och amatörmässigt att företagsledningen inte behöver sträva efter effektivitet, och i stället låter bolaget sakta tyna bort. Mera krävande utländska ägare torde vara bättre för vår ekonomi än svagt inhemskt ägande.

Kan man då tänka sig att någon typ av inhemska ägare kan driva inhemska bolag bättre än vad fallet blir med utländska ägare? Och om så är fallet, borde vi i så fall försöka återgå till modellen med röststarka och röstsvaga aktier, för att förhindra onödigt stor riskkoncentration? Den svenska modellen med maktsfärer har knappast varit en succé de senaste tio åren, och det är väl mer eller mindre klart att en modell med en stor mängd små ägare inte ger mervärde i form av insiktsfull ägarstyrning.

Kanske pensionsbolagen kunde påta sig rollen som aktiva ägare, men då måste deras placeringspolitik innefatta strategiskt agerande i de inhemska portföljbolagen. Pensionsbolagens möjligheter att bidra begränsas av kravet på riskspridning. De kunde dock gå in för att deras inhemska aktieallokering skulle begränsas till aktivt ägande i onoterade bolag och små börsbolag.

En annan möjlighet är investeringsbolag, som placerar i små och medelstora börsbolag, eller potentiella börsbolag, i syfte att effektivera verksamheten. Även placeringsfonderna kunde aktivera sig genom att placera i ett hanterligt antal små bolag, som övervakas med den typen av passiva metoder som lämpar sig för en placeringsfond.

Det viktiga är egentligen inte vem som äger kapitalet. Avgörande är att den som fattar placeringsbesluten har en tillräckligt gedigen kännedom om de finländska bolagen. Och då blir avståndet, såväl det mentala som det geografiska, viktigt. Det leder osökt till att aktörerna som fattar beslut om placeringar i finländska bolag borde vara finländare. Pensionsbolagens kapital är inhemskt, medan kapitalet till placeringsfonder och olika typer av placeringsbolag väl kan härstamma även från utlandet.

Det är inte självklart att inhemskt ägande är bättre, och vi skall minnas riskerna med alltför ensidiga placeringar. Men med en genomtänkt strategi för hur aktivt ägande verkligen kunde bidra positivt, och genom att koncentrera modellen att gälla små bolag, så kan man eventuellt nå goda resultat. Om en sådan modell skapas kunde statsmakten bidra med exempelvis små skattemorötter för långfristigt ägande, utöver det självklara slopandet av förmögenhetsskatten. Men om ägandet förblir passivt är varken beskattningen eller ägarnas nationalitet särskilt avgörande.

Nödvändigheten av en inhemsk börs är ännu mindre självklar än att inhemska kapitalägare skulle vara förmer än andra. Det att små bolag förblir ointressanta har mindre att göra med kapitalets nationalitet än med det faktum att en alltför betydande del av aktieanalysen sköts av förmedlare. Förmedlare är intresserade av handel, och är därför ovilliga att satsa resurser på små bolag med liten handelsvolym. Men i takt med att placeringsverksamheten institutionaliseras kommer en större del av analysen att skapas hos de placerande institutionerna. Deras intresse ligger inte i handelsvolymer utan i att hitta köpvärda och utvecklingsdugliga företag. Att ett litet finländskt börsbolag är noterat på en samnordisk eller europeisk börs är inte ett problem för ägaren, förmedlaren eller företaget. En finländsk placerare handlar precis lika lätt på vilken börs som helst.

Stora välkända bolag behöver inte en finländsk börs eller starka finländska ägare. De klarar sig bra med internationella portföljplacerare. Men då det gäller små börsbolag, krisdrabbade bolag, och eventuella framtida börsbolag, är situationen en annan. Snarare än en inhemsk börs eller inhemskt kapital behöver vi duktiga finländska kapitalförvaltare. De borde bli bättre på aktivt ägande, och de borde bli bättre på att locka till sig kapital – varifrån som helst.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Francoise Bettencourt Meyers nousi maailman rikkaimmaksi naiseksi

    2. 2

      Yle: Valtion omistama Terrafame järjestää hirvijahtiviikonlopun – yt-neuvottelut käynnissä samaan aikaan

    3. 3

      490 kilometriä ali Englannin kanaalin ilman vessataukoja: tästä maksetaan jopa 6 000 e/kk

    4. 4

      Näin nappaat verohyödyn eläkkeen nostamisesta ennakkoon: töitä ei tarvitse lopettaa – katso laskelmat

    5. 5

      6 esimerkkiä: Eläkeläispari, yksinhuoltajat, duunarit... Näin erilaisten perheiden tulot muuttuvat ensi vuonna

    6. 6

      Löytyykö kaapistasi mahdollinen meripihka-aarre? Näin ammattilainen määrittelee ”itäblokin kullan” arvon

    7. 7

      Varo piilokuluja, asunnon myyntihinta ei kerro kaikkea – Kuluttajaliitto: Kun ilmiö kasvaa, ongelmia syntyy

    8. 8

      Jan Hurrin näkökulma: Ennusteet lupaavat talouskasvua, mutta kuinka oikeaan ne ovat aiemminkaan osuneet?

    9. 9

      Kiinalaisten turistiryntäys saa lisää ilmaa alleen – Lucky Air aloittaa lennot Helsinki-Vantaalle

    10. 10

      Yli sadan ammatin tulot julki – saatko näin paljon tuntipalkkaa?

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Näin nappaat verohyödyn eläkkeen nostamisesta ennakkoon: töitä ei tarvitse lopettaa – katso laskelmat

    2. 2

      490 kilometriä ali Englannin kanaalin ilman vessataukoja: tästä maksetaan jopa 6 000 e/kk

    3. 3

      Löytyykö kaapistasi mahdollinen meripihka-aarre? Näin ammattilainen määrittelee ”itäblokin kullan” arvon

    4. 4

      Varo piilokuluja, asunnon myyntihinta ei kerro kaikkea – Kuluttajaliitto: Kun ilmiö kasvaa, ongelmia syntyy

    5. 5

      Asumistutkija tyrmää 15,5 neliön miniasunnot: ”Mennään sellaista rajaa kohden, mikä pelottaa”

    6. 6

      Yle: Valtion omistama Terrafame järjestää hirvijahtiviikonlopun – yt-neuvottelut käynnissä samaan aikaan

    7. 7

      6 esimerkkiä: Eläkeläispari, yksinhuoltajat, duunarit... Näin erilaisten perheiden tulot muuttuvat ensi vuonna

    8. 8

      Tarjolla vakityö, palkka neuvoteltavissa – yhtä katsastajaa etsitty yli 4 kuukautta

    9. 9

      Kiinalaisten turistiryntäys saa lisää ilmaa alleen – Lucky Air aloittaa lennot Helsinki-Vantaalle

    10. 10

      Jan Hurrin näkökulma: Ennusteet lupaavat talouskasvua, mutta kuinka oikeaan ne ovat aiemminkaan osuneet?

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Lähihoitaja nipistää palkastaan 1 000 €/kk lapsille ja säästöön – näin se käy

    2. 2

      Yli sadan ammatin tulot julki – saatko näin paljon tuntipalkkaa?

    3. 3

      Opettaja menetti yllättäen 2000 euron tuet – työttömille kaikessa hiljaisuudessa luotu uusi nettivelvoite raivostuttaa

    4. 4

      Palkka 4100 e/kk, mutta töihin ei löydy osaajia – liitto: syynä kaksi ongelmaa

    5. 5

      Katso tienaatko enemmän kuin tavallinen suomalainen – uudet palkkatiedot julki

    6. 6

      5 erilaista säästäjää kertoo: Näin sijoittaisin 100 €/kk ja 500 € kerralla

    7. 7

      Uuden ammattibarometrin Top 15 -listat: Näillä aloilla työntekijöistä on pulaa – eniten tarjokkaita sihteereiksi

    8. 8

      6 esimerkkiä: Eläkeläispari, yksinhuoltajat, duunarit... Näin erilaisten perheiden tulot muuttuvat ensi vuonna

    9. 9

      Synkkä tutkimus suomalaisesta työelämästä: Jo 25 000 nuorta eläkkeellä

    10. 10

      Kun riita yksityistiestä kestää sukupolvien ajan: mökkiläinen kiusaa perhettä Savossa – ”Pahinta on arvaamattomuus”

    11. Näytä lisää