Varför är inhemskt ägande viktigt?

Knappt hade man lärt sig att globala kapitalmarknaderna löser alla problem, innan man började höra motsatsen. Nu skall inhemskt ägande befrämjas och vi skall hålla oss med en egen aktiebörs för att inte alla företag och ägare skall fly sin kos. Ett aktuellt tema är att bristen på inhemska ägare uppfattas vara ett hot för vår ekonomi. Därtill anses det att en inhemsk marknadsplats är nödvändigt för små publika bolag.

Hotbilderna bygger på en uppfattning om att inhemska ägare är mindre benägna att flytta verksamhet utomlands eller välja att sanera de inhemska enheterna först. Det handlar även om att inhemska ägare känner till våra förhållanden och därför lämpar sig som ägare till våra bolag. Marknadsplatsens behov motiveras med att små börsbolag är okända utomlands och därför inte intresserar andra än inhemska ägare. Aktiehandeln för mindre bolags aktier blir blygsam, vilket ofta leder till låga kurser. Sedan kan utlänningar köpa oss billigt.

Det finländska näringslivets historia kanske ändå inte kännetecknas av en särdeles effektiv ägarstyrningskultur. Snarare kan man kanske säga att vår räddning efter det maktgalna 1980-talet blev att många finländska bolag snabbt anpassade sig till den moderna modellen för corporate governance och ägarvänlighet. Ägarnas identitet och nationalitet blir sekundär. Sådana bolag lockar utländskt kapital.

Är det faktiskt så att inhemskt ägande minskar risken för utflaggning? Eventuellt stämmer det med staten som ägare, eller då ägandet är så spritt och amatörmässigt att företagsledningen inte behöver sträva efter effektivitet, och i stället låter bolaget sakta tyna bort. Mera krävande utländska ägare torde vara bättre för vår ekonomi än svagt inhemskt ägande.

Kan man då tänka sig att någon typ av inhemska ägare kan driva inhemska bolag bättre än vad fallet blir med utländska ägare? Och om så är fallet, borde vi i så fall försöka återgå till modellen med röststarka och röstsvaga aktier, för att förhindra onödigt stor riskkoncentration? Den svenska modellen med maktsfärer har knappast varit en succé de senaste tio åren, och det är väl mer eller mindre klart att en modell med en stor mängd små ägare inte ger mervärde i form av insiktsfull ägarstyrning.

Kanske pensionsbolagen kunde påta sig rollen som aktiva ägare, men då måste deras placeringspolitik innefatta strategiskt agerande i de inhemska portföljbolagen. Pensionsbolagens möjligheter att bidra begränsas av kravet på riskspridning. De kunde dock gå in för att deras inhemska aktieallokering skulle begränsas till aktivt ägande i onoterade bolag och små börsbolag.

En annan möjlighet är investeringsbolag, som placerar i små och medelstora börsbolag, eller potentiella börsbolag, i syfte att effektivera verksamheten. Även placeringsfonderna kunde aktivera sig genom att placera i ett hanterligt antal små bolag, som övervakas med den typen av passiva metoder som lämpar sig för en placeringsfond.

Det viktiga är egentligen inte vem som äger kapitalet. Avgörande är att den som fattar placeringsbesluten har en tillräckligt gedigen kännedom om de finländska bolagen. Och då blir avståndet, såväl det mentala som det geografiska, viktigt. Det leder osökt till att aktörerna som fattar beslut om placeringar i finländska bolag borde vara finländare. Pensionsbolagens kapital är inhemskt, medan kapitalet till placeringsfonder och olika typer av placeringsbolag väl kan härstamma även från utlandet.

Det är inte självklart att inhemskt ägande är bättre, och vi skall minnas riskerna med alltför ensidiga placeringar. Men med en genomtänkt strategi för hur aktivt ägande verkligen kunde bidra positivt, och genom att koncentrera modellen att gälla små bolag, så kan man eventuellt nå goda resultat. Om en sådan modell skapas kunde statsmakten bidra med exempelvis små skattemorötter för långfristigt ägande, utöver det självklara slopandet av förmögenhetsskatten. Men om ägandet förblir passivt är varken beskattningen eller ägarnas nationalitet särskilt avgörande.

Nödvändigheten av en inhemsk börs är ännu mindre självklar än att inhemska kapitalägare skulle vara förmer än andra. Det att små bolag förblir ointressanta har mindre att göra med kapitalets nationalitet än med det faktum att en alltför betydande del av aktieanalysen sköts av förmedlare. Förmedlare är intresserade av handel, och är därför ovilliga att satsa resurser på små bolag med liten handelsvolym. Men i takt med att placeringsverksamheten institutionaliseras kommer en större del av analysen att skapas hos de placerande institutionerna. Deras intresse ligger inte i handelsvolymer utan i att hitta köpvärda och utvecklingsdugliga företag. Att ett litet finländskt börsbolag är noterat på en samnordisk eller europeisk börs är inte ett problem för ägaren, förmedlaren eller företaget. En finländsk placerare handlar precis lika lätt på vilken börs som helst.

Stora välkända bolag behöver inte en finländsk börs eller starka finländska ägare. De klarar sig bra med internationella portföljplacerare. Men då det gäller små börsbolag, krisdrabbade bolag, och eventuella framtida börsbolag, är situationen en annan. Snarare än en inhemsk börs eller inhemskt kapital behöver vi duktiga finländska kapitalförvaltare. De borde bli bättre på aktivt ägande, och de borde bli bättre på att locka till sig kapital – varifrån som helst.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Perintövero voi iskeä ankarasti – katso 7 vinkkiä, joilla voit pienentää maksuja

    2. 2

      Näistä merkeistä tiedät, ettet rikastu koskaan

    3. 3

      Uusi tulorekisteri otetaan käyttöön – mahdollistaa reaaliaikaisen verotuksen

    4. 4

      Rauman telakka sai ison tilauksen puolustusvoimilta

    5. 5

      Sijoitusneuvonnassa ihmisellä ja robotilla on samat säännöt – mutta kumpi on luotettavampi?

    6. 6

      Lähdössä reissuun? Mieti minä päivänä tankkaat

    7. 7

      Stockmann päästää asiakkaat katolle – vanhasta tupakkapaikasta tehdään hulppea terassi

    8. 8

      Sadat ovat saaneet ajokortin reilulla tonnilla – ”Tulokset näyttävät hyviltä”

    9. 9

      Google ja Facebook myönsivät: lankesivat massiiviseen huijaukseen

    10. 10

      Nordean pääanalyytikko: ”Yksin Trump voi aiheuttaa lähinnä harmia”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Perintövero voi iskeä ankarasti – katso 7 vinkkiä, joilla voit pienentää maksuja

    2. 2

      Näistä merkeistä tiedät, ettet rikastu koskaan

    3. 3

      Rauman telakka sai ison tilauksen puolustusvoimilta

    4. 4

      Uusi tulorekisteri otetaan käyttöön – mahdollistaa reaaliaikaisen verotuksen

    5. 5

      Lähdössä reissuun? Mieti minä päivänä tankkaat

    6. 6

      Google ja Facebook myönsivät: lankesivat massiiviseen huijaukseen

    7. 7

      Verohallinto: Vastikkeeton talkooruoka edelleen verotonta, makkarametreissä muistettava kohtuullisuus

    8. 8

      Sadat ovat saaneet ajokortin reilulla tonnilla – ”Tulokset näyttävät hyviltä”

    9. 9

      Stockmann päästää asiakkaat katolle – vanhasta tupakkapaikasta tehdään hulppea terassi

    10. 10

      Pörssiin pyrkivän autokauppias Kamuxin arvo selvisi

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Kun ero tuli, miehellä oli 10 miljoonaa ja vaimolla kymppitonni – Ero voi viedä perintömökin tai elämäntyön

    2. 2

      Näistä merkeistä tiedät, ettet rikastu koskaan

    3. 3

      Kodin viemäri tukkeutui ja vesi nousi lattialle – asiakas hämmästyi, kun vakuutus ei korvannut

    4. 4

      Perintövero voi iskeä ankarasti – katso 7 vinkkiä, joilla voit pienentää maksuja

    5. 5

      Tällainen on keskimääräinen asuntolaina – onko sinulla enemmän vai vähemmän?

    6. 6

      Sijoittajat tulppana asuntomarkkinoilla – ”Yksi varasi 20 asuntoa”

    7. 7

      Eurojackpot-voitolla on kolme jakajaa – Epäuskottava sopimus voisi lohkaista siitä jättiverot

    8. 8

      Uskomus kalliista bensasta elää Suomessa – näin asia oikeasti on

    9. 9

      Jopa 15 000 euron lisätulot vuodessa – näin mökillä voi tienata

    10. 10

      Maailman kallein lääke vedetään pois markkinoilta

    11. Näytä lisää