Chefernas löner

Julkaistu:

Chefernas höga löner är i någon mån ett mysterium. Varför har chefslönerna i de femhundra största börsbolagen i Förenta Staterna stigit från ungefär 40 till 400 gånger de anställdas medellön under de två senaste decennierna? Merparten förklaras av optionskontrakten, vars värden sköt i höjden i takt med börskurserna under bubblan, och motsvarande siffra ligger nog idag klart under 400. Men löneskillnaden och dess utveckling är ändå hisnande. Rimligtvis borde väl en multipel på mellan fem och tio duga mer än väl, kombinerat med ett hyggligt avgångsvederlag, utan att cheferna skulle vara sämre eller ha sämre "motivation".

Men innan vi förfaller till moraliserande lynchningsmentalitet skall vi minnas att marknaden för toppchefer är mycket väl genomlyst och öppen.

Jag kan inte komma på någon uppenbar brist i marknadens funktion, och då blir det svårt att kritisera lönenivån utan att förfalla till sentimentalitet eller populism.

Det är helt tänkbart att chefslönerna bara reflekterar obalansen mellan utbudet och efterfrågan. Då ett företag söker en ny ledare utanför företaget, gallrar de fram de bästa kandidaterna. Endast personer med ledarerfarenhet och gedigna meriter kommer på fråga. Dessa är aldrig många.

Mängden begränsas ytterligare av att merparten företagsledare är nöjda med sina nuvarande uppdrag, eller upplever att de inte vill lämna något på hälft.

Ofta hittar man en eller två kandidater, men inte sällan kammar man noll, och får börja om. I synnerhet i kritiska tider kännetecknade av ekonomiska problem eller väldigt snabb tillväxt, är företaget villigt att betala "vad som helst" för en bra ledare.

Chefernas löner är ofta mer eller mindre offentliga, så kollegerna i andra bolag är inte sena att vid tillfälle utmäta motsvarande förmåner. Lika lite som jag skulle sälja en bostad till underpris bara därför att jag uppfattar den allmänna prisnivån på tok för hög, kan jag kräva att cheferna avstår från överlöner.

Vill man däremot söka efter konspirationer är den trovärdigaste fortfarande "ömsesidighetsprincipen". Näringslivets tungviktare sitter i varandras styrelser, höjer varandras löner och skyddar varandra mot onödig kritik.

Eventuella "klubbexterna" medlemmar sitter med i styrelsen som kamouflage. De gör inte mycket, men lyfter (allt högre) arvoden. Det kan även tänkas att lönekonsulterna är i maskopi med dessa chefer, eftersom deras inkomster säkert i viss mån är beroende av lönekontraktens storlek. Tro på det den som vill.

Hur som helst är det nog helt säkert att chefernas morötter, incitamentlöner, bonus, eller vad vi vill kalla dem, har kommit för att stanna. Och väl så! Men de skall vara vettiga.

Flera viktiga förändringar till det bättre verkar vara på väg, och vi borde stöda dessa trender. Dels så börjar det vara klart att alla typer av aktiebaserade bonuskontrakt kommer att kostnadsföras, vilket ökar ägarnas möjlighet att konkret förstå deras inverkan på företagets värde.

Vid utnyttjandet av optioner, borde man införa regler om att dessa bör upptas som kostnad dels vid beviljandet, men dessutom bör värdeförändringar under optionernas giltighetstid resultatföras.

Lämpliga teoretiska optionsprissättningsmodeller finns och bör utnyttjas. Beskattningen av chefernas inkomster skall vara oberoende av om bonus betalas i pengar eller i form av aktier eller optioner, och vare sig de erhållits vedrlagsfritt eller utgjort en del av nettolönen. Incitamenten skall vara rättesnöret vid utformningen av kontrakten, inte bokföring eller beskattning.

En annan viktig förändring är att cheferna inte skall belönas eller bestraffas för sådant de inte kan påverka. Beträffande optionskontrakt är det ganska lätt att införa indexering. Optionernas lösenpriser kan kopplas till att väldefinierat marknads- eller industriindex. Bara med den lilla justeringen i de forna kontrakten skulle börsbubblans optionsvinster radikalt ha förminskats, och därmed hade frestelsen att manipulera bokslut och fabricera överoptimistiska framtidsutsikter varit mindre.

För att ytterligare minska frestelserna borde företagen införa regler om att bonuslöner, options- eller aktieförsäljningsvinster återkrävs retroaktivt ifall det inom loppet av en bestämd tid visar sig att chefen gjort sig skyldig till fusk.

Men det svåraste problemet återstår. Hur skall man garantera att de framtida belöningskontrakten faktiskt följer alla de förnyade principerna för god förvaltning? Det kommer an på styrelsen, och framförallt då styrelsernas belöningskommitté. Den skall ha en trovärdig och obunden ordförande, med renommé och expertis.

Hon skall ha erfarenhet och kunskap om belöningskontrakt så att styrelsen verkligen förstår konsekvenserna av de kontrakt som görs. Kompetenskraven skulle utöver kunskaper i redovisning även innefatta kunskaper i ekonomi, speciellt med inriktning på finansiell ekonomi. Sådana personer växer inte på träd, så vi kan förvänta oss att ordförandena för belöningskommittéerna kommer att betalas stora arvoden.

Henrik Palmén är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Yksi kuva Verkkokauppa.comin kasvusta kertoo Stockmannin ahdingosta – ”En tiedä miten täysjärkisenä olisi pidetty...”

    2. 2

      Suomessa voi pian olla uusi miljardööri

    3. 3

      Duunari, pääsetkö näille tuntiansioille? Katso, miten 99 ammatissa tienataan

    4. 4

      Pihlajalinna kohensi hieman tulostaan – toimitusjohtaja pettyi

    5. 5

      Käänne tapahtui: Viroon reissataan nyt enemmän kuin Ruotsiin

    6. 6

      Äänekosken suuri biotuotetehdas käynnistyi

    7. 7

      Työpaikkoja auki yhä enemmän, mutta tekijöitä ei löydy

    8. 8

      Kommentti: Mikä on, kun talletukset eivät kelpaa pankille?

    9. 9

      Suomalainen suosii lyhyttä lainakorkoa – onko taustalla kollektiivinen trauma?

    10. 10

      Pyörä päihittää bussin – Valtaosa pk-seudun asukkaista pääsisi töihin nopeammin pyörällä kuin julkisilla

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Duunari, pääsetkö näille tuntiansioille? Katso, miten 99 ammatissa tienataan

    2. 2

      Yksi kuva Verkkokauppa.comin kasvusta kertoo Stockmannin ahdingosta – ”En tiedä miten täysjärkisenä olisi pidetty...”

    3. 3

      Lakan jättisato johti poikkeukselliseen pyyntöön: Ostakaa marjaa ja myykää mahdollisimman halvalla

    4. 4

      Työpaikkoja auki yhä enemmän, mutta tekijöitä ei löydy

    5. 5

      Kommentti: Mikä on, kun talletukset eivät kelpaa pankille?

    6. 6

      Suomessa voi pian olla uusi miljardööri

    7. 7

      Äänekosken suuri biotuotetehdas käynnistyi

    8. 8

      Asumistukiin palaa jo liki 2 miljardia vuodessa – summa uhkaa kasvaa lisää

    9. 9

      Ekonomisti yllättyi: Näin paljon Suomessa palkitaan lapsia arvosanoista

    10. 10

      Maailman rikkain mies teki salaperäisen lahjoituksen – peräti 4,6 miljardia dollaria

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Yli 4 000 euron tulot, hulppea asunto ja kallis auto – tällainen voi olla ”rikas köyhä”

    2. 2

      Duunari, pääsetkö näille tuntiansioille? Katso, miten 99 ammatissa tienataan

    3. 3

      Näin pankkien johtajat ja talousasiantuntijat lyhentävät lainojaan – elävätkö niin kuin opettavat?

    4. 4

      Tulot yli 4000 €/kk, mutta rahat eivät riitä – yksi päätös voi romuttaa talouden täysin

    5. 5

      Holmströmiltä radikaali ehdotus: Eläkkeitä pitäisi voida leikata – ”Teen tässä palveluksen nuorille”

    6. 6

      Katso, miten hintojen nousu iski kukkaroosi – kaksi ryhmää kärsinyt eniten

    7. 7

      60 000 hyvätuloiselle veronkevennys? Näin suuren osan kaikista veroista he maksavat

    8. 8

      Autoilija hämmästyi: Liikennevakuutuksen täysbonus nosti vakuutuksen hintaa

    9. 9

      Veturimiesten lakko kärjistyy – kuljetusalan liitot uhkaavat tukitoimilla

    10. 10

      Maailman rikkain mies teki salaperäisen lahjoituksen – peräti 4,6 miljardia dollaria

    11. Näytä lisää