Skatteekonomi

Julkaistu:

Analys av beskattning underlättas genom uppdelning i å ena sidan fiskala och å andra sidan dynamiska effekter. Den förstnämnda handlar om hur mycket skatter som behöver uppbäras, som i sig är långt en ideologisk och politisk fråga.

Den avgörs av offentliga sektorns storlek och dess effektivitet, samt graden av inkomstöverföring.

De dynamiska effekterna däremot handlar om hur skattebetalarnas beteende påverkas av skattesystemets uppbyggnad.

I allmänhet är de rent ideologiska frågorna de mest omdebatterade. Höga eller låga skatter, hur mycket mera skall höginkomsttagare betala, stor eller liten offentlig sektor, kostnadsfria eller kostnadsbelagda bastjänster, är alla exempel på sådana.

För att minska på skattetrycket har man även allt mer börjat diskutera effektiviteten i den offentliga produktionen. Och där finns det mycket att göra, på samma sätt som det nog finns mycket att göra beträffande effektiviteten i en stor del av den privata sektorn.

Beträffande beskattningsmodellens dynamiska effekter är målet med utformningen en möjligast låg skattegrad givet de politiska besluten beträffande utgifter och inkomstutjämning.

På den punkten finns det några enkla tumregler. Skattebasen får inte minska för mycket då skatten höjs. Övervakning och beräkning av skatter får inte bli för kostsamma.

En minskning av negativa externa effekter av privat verksamhet, så som miljöförstöring, och öka de positiva effekterna, så som utbildning och hälsovård, skall eftersträvas.

Dessutom skall beskattningen vara neutral i den bemärkelsen att den inte driver hushållens och företagens strategiska val på ett skadligt sätt.

Hur ser då en modell ut som tar fasta på dessa tumregler? Personligen tror jag att de leder till sänkt skatt på löneinkomster och sänkt skatt på företagens vinster. Detta alltså i förhållande till den övriga beskattningen.

Löneskatten är avgörande för sysselsättningen. I synnerhet i de lägre inkomstklasserna borde skatterna eller arbetsgivaravgifterna därför sänkas.

Men även progressiviteten är ett problem. Den leder till flitfällor i den lägre ändan medan den minskar intresset för högre utbildning, kan leda till kompetensflykt och motverka kompetensimport i den högre ändan.

Både skattebasen och individernas val påverkas således negativt av höga inkomstskatter.

Företagens vinstbeskattning är problematisk.

Företagen kan flytta sin verksamhet, de kan med hjälp av skattejurister och internprissättning sänka skatterna, och dessutom är övervakning av företagsbeskattningen är dyr. Vinsterna varierar mycket varför skatteintäkterna är svåra att förutspå.

Sänkt företagsskatt och något sänkt inkomstbeskattning för utbildad arbetskraft torde alltså vara ett förnuftigt sätt att trygga befintliga arbetsplatser och att importera nya. Personligen uppfattar jag inte kapitalinkomstskatterna dynamiska effekter som ett lika stort hot, varför beskattning av företagens överskott väl kan förskjutas från företaget och företagarens lön mot kapitalägarna.

Förmögenhetsskatten däremot borde slopas. Den är fiskalt betydelselös, men leder till onödig och kostsam skatteplanering och i vissa fall även till reducering av basen för kapitalinkomstskatt.

Arvsskatten kan väl bestå, dock med enkla regler som underlättar generationsskiften för företagare och minskar problemen med realisation av exempelvis bostäder.

Men vilka skatter kan man då öka på utan alltför stora negativa biverkningar?

Skatt på olika slag av styggelser är ett naturligt alternativ. Skatt på alkohol, tobak, godsaker och djurfett är exempel på sådana.

Men även avfallsskatter för fastigheter och bränsleskatter är exempel som välutformade kan vara nyttiga.

En förskjutning från inkomstbeskattning mot konsumtionsbeskattning, med en ekologisk betoning, är nog att föredra trots förståeligt ideologiskt motstånd.

Beskattning av fastigheter, skog och tomter kommer troligen med tiden att skärpas. Dessa rymmer inte, och beskattningen kan även motverka skadliga prisstegringar och prisfluktuationer.

Höga boendekostnader, därmed sammankopplad onödig skuldsättning och överdrivna prisfluktuationer, är en betydande makroekonomisk risk för vårt land.

Slopandet av bostadsräntornas avdragsrätt kan med fog anses vara ett vettigt sätt att finansiera skattesänkningar.

Avdraget är ideologiskt ohållbart, det ökar de makroekonomiska riskerna, och styr flera av företagssektorers och hushållens strategiska val på ett negativt sätt.

Genom att minska det maximala ränteavdraget med exempelvis 10%-enheter årligen under tio års tid uppstår utrymme för motsvarande sänkning av inkomstskatt. Eftersom höginkomsttagarna idag subventioneras mera av ränteavdragen skulle ett slopande dessutom ge politiskt utrymme för lindring av skatteprogressivitet.

Även andra avdrag och förmåner som snedvrider olika val kunde slopas. Beskattningsvärdet för bilförmåner, parkeringsförmåner och boendeförmåner kunde väl likställas med marknadsvärdet eller slopas.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Uuden ammattibarometrin Top 15 -listat: Näillä aloilla työntekijöistä on pulaa – eniten tarjokkaita sihteereiksi

    2. 2

      Päiväkodeissa tehdään töitä pienellä palkalla – lastenhoitaja HS:lle: ”Jotkut joutuvat tekemään keikkatöitä”

    3. 3

      Kun riita yksityistiestä kestää sukupolvien ajan: mökkiläinen kiusaa perhettä Savossa – ”Pahinta on arvaamattomuus”

    4. 4

      Suomalaisyritys sai miljoonadiilin ”Kremlin klinikalle” – ”olemme uineet vastavirtaan”

    5. 5

      Jan Hurrin näkökulma: Saksa ja Ranska haluavat erilaisen EU:n kuin Suomi

    6. 6

      Kova ennuste Suomen talouskasvusta: tänä vuonna jo 3,6 prosenttia

    7. 7

      VM: Hallituksen budjetti leikkaa pienituloisilta 37 euroa ja antaa hyvätuloisille 400 lisää – näin se tapahtuu

    8. 8

      Liikemiehen villi visio: Joulupukille oma valtio Rovaniemen viereen

    9. 9

      Kela päätti: yksi ihminen tekee kahden työt – sitten todellisuus iski

    10. 10

      Orava hylkäämässä Investors Housen ostotarjouksen liian pienenä

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Kun riita yksityistiestä kestää sukupolvien ajan: mökkiläinen kiusaa perhettä Savossa – ”Pahinta on arvaamattomuus”

    2. 2

      VM: Hallituksen budjetti leikkaa pienituloisilta 37 euroa ja antaa hyvätuloisille 400 lisää – näin se tapahtuu

    3. 3

      Uuden ammattibarometrin Top 15 -listat: Näillä aloilla työntekijöistä on pulaa – eniten tarjokkaita sihteereiksi

    4. 4

      Synkkä tutkimus suomalaisesta työelämästä: Jo 25 000 nuorta eläkkeellä

    5. 5

      Seppälän konkurssimyynti alkoi aamulla – ”Jotenkin arvasi, että näin tässä lopulta käy”

    6. 6

      Jan Hurrin näkökulma: Saksa ja Ranska haluavat erilaisen EU:n kuin Suomi

    7. 7

      Päiväkodeissa tehdään töitä pienellä palkalla – lastenhoitaja HS:lle: ”Jotkut joutuvat tekemään keikkatöitä”

    8. 8

      Pääministeri Sipilä: Suomeen perustetaan uusi taloustieteen huippuyksikkö

    9. 9

      Töitä tarjolla, peruspalkka 1 700 €/kk – ja hakemuksia tulvii

    10. 10

      84-vuotias savolaissijoittaja lahjoitti koko 4,3 miljoonan euron salkkunsa norppien suojeluun – luksuselämä ei kiehtonut

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Lähihoitaja nipistää palkastaan 1 000 €/kk lapsille ja säästöön – näin se käy

    2. 2

      5000 €/kk tienaava Tiina otti eron, osti huonekaluja ja auttoi työtöntä tytärtään – sitten alkoi synkkä kurimus

    3. 3

      5 erilaista säästäjää kertoo: Näin sijoittaisin 100 €/kk ja 500 € kerralla

    4. 4

      Synkkä tutkimus suomalaisesta työelämästä: Jo 25 000 nuorta eläkkeellä

    5. 5

      84-vuotias savolaissijoittaja lahjoitti koko 4,3 miljoonan euron salkkunsa norppien suojeluun – luksuselämä ei kiehtonut

    6. 6

      Nordea tiedusteli erikoisella kirjeellä poliittista vaikutusvaltaa – epäilevä Tuomo, 75, ei aio vastata

    7. 7

      Seppälän konkurssimyynti alkoi aamulla – ”Jotenkin arvasi, että näin tässä lopulta käy”

    8. 8

      Töitä tarjolla, peruspalkka 1 700 €/kk – ja hakemuksia tulvii

    9. 9

      Kun riita yksityistiestä kestää sukupolvien ajan: mökkiläinen kiusaa perhettä Savossa – ”Pahinta on arvaamattomuus”

    10. 10

      VR:n pilkkominen etenee vähin äänin: puolen miljardin euron varainsiirto, Heliövaara ulos työryhmästä

    11. Näytä lisää