Rating

Julkaistu:

De stora amerikanska ratingbolagen anses ha en betydande makt över företag, nationer och hela ekonomin. De bedömer riskerna för betalningsstörningar och sannolikheten att långivarna på obligationsmarknaden skall göra kreditförluster. Ett skuldsatt bolag med svaga framtidsutsikter får ett dåligt betyg för sina lån och måste därför betala en högre ränta för sina lån i kompensation för risken.

Betydelsen av rating har ökat i då företagen i allt högre grad sköter både lång- och kortfristigt finansieringsbehov genom försäljning av obligationer till allmänheten. Om företagen höll sig till banklån skulle ratingen inte behövas eftersom bankerna då själv skulle sköta kreditvärderingen. Men obligationslånen sprids över ett väldigt stort antal placerare som varken har kapacitet eller intresse att utföra analysen. Det vore ju meningslöst för en placerare som äger en procent av lånet att arbeta mycket på kreditanalysen. Då är det enklare att låna pengarna åt banken och låta den sköta utlåningen. Det är här ratingbolagen kommer in. Företaget som säljer obligationen betalar för att lånet skall betygssättas, och förutsatt att marknaden litar på ratingbolaget kommer obligationen att handlas med ett riskpåslag motsvarande andra bolags obligationer med motsvarande betyg

Ratingbolagen har således makt, men finns det då inte en risk för maktmissbruk. Det finns det säkert. På motsvarande sätt som revisionsbyråerna, säljer även ratingbolagen olika typer av konsult- och värderingstjänster till företagen. Då finns ju risken att ratingbolaget ger för högt betyg åt en kund, för att få hållas som konsult. Men så länge inga större skandaler uppstått kring ratingen har inte myndigheterna sett det nödvändigt att separera ratingen från konsultering.

Vilka är då riskerna för att ett ratingbolag skulle kunna mutas till att ge högt betyg åt ett bolag, eller lågt betyg åt konkurrenten? Egentligen ganska små. Om vi ser på de två överlägset största och viktigaste internationella ratingbolagen, Moodys och Standard & Poor, kan vi konstatera att vardera redan existerat i omkring hundra år. Genom att vara äldst och störst har de uppnått den monopolliknande ställning de har. Att förstöra ett så stort rykteskapital och alla framtida vinster med det, bara för att ta mutor av ett eller några av de tusentals kunder de har, är helt enkelt inte klokt. Om ett ratingbolags rykte vacklar kommer placerarna inte att lita på betygen och således kommer de emitterande företagen inte att köpa dem.

Men risken finns ju att någon individ eller projektgrupp i företagen ändå skulle ta mutor. Den risken minskar genom att de flesta lite större låntagare brukar köpa betyg från flera ratingbolag. Dessutom kryllar det med obligationsanalytiker på stora banker runt världen, som antagligen ganska snabbt upptäcker om betygen blir skeva.

Man skulle ju kunna tro att de stora ratingbolagen skulle höra till världens största bolag åtminstone i finanssektorn, men så är definitivt inte fallet. Med tanke på deras monopolställning och marknadsandel, och upplevda makt, är de egentligen mycket små. Orsaken är att ratingen är billig. Företagen betalar klart mindre åt ratingbolagen, än åt emissionsbanken. Till skillnad från analytiker som med ljus och lykta söker efter värdefull information för att hitta goda placeringsobjekt, är ratingen en ganska standardiserad process. Det är svårt att ange siffror, men den sammanlagda analyskapaciteten som finns hos banker och aktiva obligationsplacerare är mycket större än kapaciteten i ratingbolagen.

Bankernas analytiker försöker genom obligationsanalys hitta prissättningsfel och den vägen förtjäna på förmedling och handel för egen räkning. Det förklarar även varför obligationspriserna sällan reagerar speciellt häftigt då ratingbolaget förändrar betyget på ett utestående lån. Obligationsanalytikerna är snabbare och den nya risknivån reflekteras redan i priserna. Men om analytikerna ändå vet bättre och snabbare, kan man ju fråga sig vad ratingbolagen behövs till?

Ett ratingbolag är alltid opartiskt, vilket en bank eller aktiv placerare inte alltid behöver vara. Ratingbolagens betyg är alltid offentliga, man behöver inta vara kund hos en bank för att få en analys. Dessutom förutsätter myndigheterna i många länder att alla obligationer som handlas i landet bör vara betygsatta av en av myndigheterna certifierad ratinginstans.

De senaste åren har företagen i större utsträckning emitterat obligationer vars kupongränta förändras om obligationens risk förändras. Då måste en neutral och officiell betygssättare anlitas. Till sist kan nämnas det nämnas att det på sina håll inom banktillsynen planeras att ge ratingbolagen en större betydelse vid beräkningen av bankernas kreditrisker. Ju sämre rating en banks låneportfölj har, dess mera måste banken binda riskkapital för att möta riskerna. Ratingverksamheten lever och mår bra.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Viranomainen tarkasti Onnibusin: yhdessä kuussa ajettiin 25 000 kilometriä ilman kuljettajakorttia

    2. 2

      Oletko superduunissa vai ongelmatyössä? Kysely paljastaa parhaat ammatit – katso lista

    3. 3

      Näitä töitä te-toimisto välittää ”tiskin alta” – katso 20 ammatin lista

    4. 4

      Pikavippifirma vaati tiedot tilitapahtumista lainan saamiseksi – ”Iso kysymys on se, mihin tietoja aiotaan käyttää”

    5. 5

      Asuntokaupan piti vetää, mutta katsopa rivitaloja – kolme syytä selittää heikompaa myyntiä

    6. 6

      Vannetukku teki rikosilmoituksen Nokian Renkaista

    7. 7

      Mullistus Suomen käteisautomaateilla: pankeille luvassa merkittävästi lisää kuluja – ilmaiset nostot vaarassa

    8. 8

      Kommentti: Päättäjät hehkuttavat Ahvenanmaan työllisyysihmettä – oikeasti sen kustantaa muu Suomi

    9. 9

      Metalliliiton pitkäaikainen puheenjohtaja Per-Erik Lundh on kuollut

    10. 10

      Delta Auton ja Kia Motorsin asentajat menevät lakkoon ensi yönä

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Näitä töitä te-toimisto välittää ”tiskin alta” – katso 20 ammatin lista

    2. 2

      Viranomainen tarkasti Onnibusin: yhdessä kuussa ajettiin 25 000 kilometriä ilman kuljettajakorttia

    3. 3

      Oletko superduunissa vai ongelmatyössä? Kysely paljastaa parhaat ammatit – katso lista

    4. 4

      Kommentti: Päättäjät hehkuttavat Ahvenanmaan työllisyysihmettä – oikeasti sen kustantaa muu Suomi

    5. 5

      Mullistus Suomen käteisautomaateilla: pankeille luvassa merkittävästi lisää kuluja – ilmaiset nostot vaarassa

    6. 6

      Asuntokaupan piti vetää, mutta katsopa rivitaloja – kolme syytä selittää heikompaa myyntiä

    7. 7

      Vannetukku teki rikosilmoituksen Nokian Renkaista

    8. 8

      Suomi luopui omasta järjestelmästä: eroaminen eurosta vaikeutui huomattavasti – kaikki maksut kulkevat EKP:n kautta

    9. 9

      Trump uhkaa hallinnon sulkemisella, jos Meksikon muuria ei rakenneta

    10. 10

      Metalliliiton pitkäaikainen puheenjohtaja Per-Erik Lundh on kuollut

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Kommentti: Eläkkeelle jäävä mies tienaa enemmän kuin lähihoitaja – 3 kuvaa kertoo, miksi Suomi on pulassa

    2. 2

      Näitä töitä te-toimisto välittää ”tiskin alta” – katso 20 ammatin lista

    3. 3

      Keskituloinen Julia säästi vuodessa 10 000 euroa – näin se onnistui

    4. 4

      Yksi kuva Verkkokauppa.comin kasvusta kertoo Stockmannin ahdingosta – ”En tiedä miten täysjärkisenä olisi pidetty...”

    5. 5

      4 000 asukkaan Sysmä ottaa käyttöön oman rahan

    6. 6

      Uusi ilmiö yleistyy Suomessa – sairaalakuitteja tehtaillaan ”basaareissa”

    7. 7

      Se oli siinä: Neuvostoliiton viimeinen velka on maksettu

    8. 8

      Pula osaajista pahenee – eläkkeeltä houkutellaan takaisin töihin, ”7 tonnia ei ole poikkeus”

    9. 9

      Wahlroos: Kaupan kassojen työt vaarassa 5 vuodessa – eikä mullistus jää siihen

    10. 10

      Seppälää haetaan konkurssiin

    11. Näytä lisää