Debatterande ekonomiexperter

Julkaistu:

Vi är uppfostrade att tro på experter och vetenskapsmän. Många av oss ger särskilt stor vikt åt vad exempelvis en professor uttalar sig om. Beskattningen är en del av den ekonomiska politiken som ofta debatteras. Detta år är definitivt inte ett undantag. Tvärtom. Om en skatteprofessor säger eller skriver att en sänkning av skatter förbättrar sysselsättningen tror vi på det. Vi utgår från att det är ett resultat av vattentät forskning. Men vad skall vi tro då en annan professor kommer ut och påstår det motsatta?

Gemensamt för många, men inte alla forskare, är att deras sanningar uttalas med stor pondus och säkerhet, som ibland kryddas med olika slag av starka adjektiv för att ytterligare understryka hur uppenbart rätt den som uttalat sig har. Först "bevisar" professor A att skattesänkningar inte minskar arbetslösheten. Hon utrycker sig klart och entydigt. Bra nu vet läsaren hur det är på riktigt.

Men nej! Följande dag kommer forskare B dragandes med sina internationella forskningsresultat publicerade i "The Journal of Absolut Economic Truth" och bevisar motsatsen. Exakt lika entydigt. Mellan raderna lyser föraktet mot professor A och hans "skola". Minst en av dem föraktar öppet de dumma politikerna och tjänstemännen. Det här är naturligtvis en grov karikatyr, men alla som följer med den ekonomiska diskussionen har säkert märkt hur olika bedömningar dessa ekonomiska tänkare gör gällande ekonomiska konsekvenserna av politiska beslut. Och läsaren är ofta lika okunnig, men mera förvirrad, efter sådana debatter. Vad skall man tro och vem skall man tro?

Orsaken till att de lärdas åsikter går isär är enkel. Det finns inget svar, vi vet inte och kan inte ens veta vilka verkningar ett beslut för med sig. Vi kan däremot resonera oss fram till olika scenarier, och vi kan kanske logiskt härleda oss till vilka de kritiska faktorerna antagligen är, men vi vet inte svaret! Spelets variabler är för många och de kan kombineras på många sätt med olika utfall. Och vi vet inte vad morgondagen för med sig. Så vad är det som gör att "de lärde" uttalar sig som de gör?

En förklaring är att de inte alls uttalar sig så utan att journalisterna bara plockar lösryckta fraser som de sedan publicerar. Jag minns en gång då en redaktör ringde upp min kollega och bad om en intervju, men efter att ha pratat en stund sade redaktören att min kollegas argument och åsikter inte passade. Förmodligen stämde de inte överens med redaktörens. Men det här förklarar inte varför forskarnas egna tidningsinsändare ibland är väldigt ensidiga i sin argumentation och sina slutsatser.

En annan förklaring är att många forskare jobbar för forskningsinrättningar som är underställda någon intressebevakande instans eller ett företag. Då måste de i den allmänna debatten försvara dessa särintressen – eller vara tysta.

Sedan har vi ambition, aktning och värderingar. Någon vill kanske prova sina vingar som ekonomisk rådgivare i något politiskt parti eller ministerium. En annan har kanske varit anhängare av en viss vetenskaplig "skola", och vill föra fram just den synen på ekonomi för att den skall bli den "vedertagna synen". En tredje har mycket starka åsikter beträffande samhälleliga värderingar och försöker arbeta för sin ideologi förklädd till objektiv vetenskapsman.

Speciellt farliga är väl de som suttit för länge oantastade i sina elfenbenstorn, och börjat tro på sin egen förträffliga ofelbarhet. Och så har vi förstås gruppen av mer eller mindre världsfrånvarande professorer, som lever i sin modellvärld, och som helt ärligt och uppriktigt "vet" hur det kommer att gå: "det där kan bevisas ju med några enkla matematiska modeller".

Eftersom ekonomin påverkar oss alla, är det viktigt att vi håller oss underrättade och försöker förstå hur ekonomin inverkan på vårt välbefinnande och debatten är även viktig för allmänbildningen. Hur skall vi då tillgodose oss den effektivt mot bakgrunden av ovan, kanske lätt kåserande, beskrivning?

Jag brukar utnyttja några enkla tumregler. För det första: det finns inget rätt svar, så tro inte blint på någon som kommer med entydiga övertygande slutsatser. För det andra: akta dig för att låta din egen övertygelse eller dina värderingar styra vem du tror på. För det tredje: vem betalar skribentens lön och vilken vetenskaplig skola "bekänner" hon. Och till sist: argumenten och utgångspunkterna är viktigare än slutsatserna. För egen del föredrar jag dessutom debattörer som öppet argumenterar både för och emot olika tänkbara scenarier och slutsatser. Själv hör jag sällan till den kategorin, misstänker jag.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Vertaa omiin tuloihisi: Tämän summan keskimääräinen suomalainen saa käteen

    2. 2

      Katso, oletko rikas vai köyhä – tämän verran keskimääräinen suomalainen omistaa

    3. 3

      Uusi postilaki: Kirje voi viipyä jopa viikon eikä joka lähetykselle ole mitään aikarajaa

    4. 4

      Forbes: Maailman rikkain ihminen vaihtui hetkeksi

    5. 5

      Näin paljon rahaa suomalaisella on keskimäärin tilillä – löytyykö sinulta tämä summa?

    6. 6

      Asuntojen hintakehityksessä valtavat erot – onnekas omistaa hyvältä alueelta

    7. 7

      Aktian Schauman kertoo, miksi bkt:n neljännesvuositilinpidon tulkinta on ”todella kivaa työtä”

    8. 8

      Halpa lentolippu kallistuu kympeillä, jos haluat muutakin kuin istumapaikan koneesta

    9. 9

      Kommentti: Sukupolvien tuloerot paljastavat myrkyllisen yhtälön – Suomi on matkalla kohti konkurssia

    10. 10

      Eilen tulosten siivittäminä nousseet osakkeet halpenivat – Valmet vajosi yhä

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Vertaa omiin tuloihisi: Tämän summan keskimääräinen suomalainen saa käteen

    2. 2

      Uusi postilaki: Kirje voi viipyä jopa viikon eikä joka lähetykselle ole mitään aikarajaa

    3. 3

      Forbes: Maailman rikkain ihminen vaihtui hetkeksi

    4. 4

      Asuntojen hintakehityksessä valtavat erot – onnekas omistaa hyvältä alueelta

    5. 5

      Halpa lentolippu kallistuu kympeillä, jos haluat muutakin kuin istumapaikan koneesta

    6. 6

      Katso, oletko rikas vai köyhä – tämän verran keskimääräinen suomalainen omistaa

    7. 7

      Ovet potkittu rikki ja huoneissa lemmikkien jätöksiä – Miten välttyä vuokralaisen tuhoilta?

    8. 8

      Näin paljon rahaa suomalaisella on keskimäärin tilillä – löytyykö sinulta tämä summa?

    9. 9

      Toyotan myynti kasvoi – jäi silti kolmoseksi alkuvuonna

    10. 10

      Aktian Schauman kertoo, miksi bkt:n neljännesvuositilinpidon tulkinta on ”todella kivaa työtä”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Katso, oletko rikas vai köyhä – tämän verran keskimääräinen suomalainen omistaa

    2. 2

      Vertaa omiin tuloihisi: Tämän summan keskimääräinen suomalainen saa käteen

    3. 3

      Kommentti: Tulot nousivat tukien varassa – siivooja-Marian tarinan pitäisi herättää koko Suomi

    4. 4

      Luku julki ensi kertaa: Kela maksaa 65 000 kotitalouden vuokran

    5. 5

      Tiedätkö, mitä omaisuudellesi tapahtuu? 10 tärkeää neuvoa, joilla turvaat oman ja läheistesi talouden

    6. 6

      Asuntojen hintakehityksessä valtavat erot – onnekas omistaa hyvältä alueelta

    7. 7

      Sulatejuustokiista! Ratsastaako Lidl tunnetun tuotemerkin maineella?

    8. 8

      Ovet potkittu rikki ja huoneissa lemmikkien jätöksiä – Miten välttyä vuokralaisen tuhoilta?

    9. 9

      Näin paljon rahaa suomalaisella on keskimäärin tilillä – löytyykö sinulta tämä summa?

    10. 10

      Kasvava bisnes: Suomalaisille kaupataan ruotsalaisilta yli jääneitä keksejä ja kahvipaketteja

    11. Näytä lisää