Ny princip

Julkaistu:

Topelius sade på 1850-talet i en föreläsning vid Helsingfors universitet att Finlands åkrar kunde föda 14,4 miljoner människor.

Antagligen satte han dit decimaler för att imponera vetenskapligt.

I dag berättar inte ens centern att vi med tanke på kommande avspänning och krig måste ha en självförsörjning. Tiden tillhör globaliseringen och vi accepterar att producenter och konsumenter finns i olika länder.

Innebär det också att vi accepterar frihandel i lantbruket? Svaret är nej – nej inte ännu. Men WTO:s regelbok kommer i framtiden att tvinga oss till det.

Det tycks ännu inte ha gått upp för oss. Riksdagsmän och mepar betecknar det som ett misstag att EU lagt om stödet och frikopplat det från produktionen.

Det är inget misstag. Det är en nödvändig anpassning till en värld där frihandel och icke-diskriminering skall gälla också i lantbruket. Vi kan skydda miljön, men vi kan inte bedriva en protektionistisk lantbrukspolitik.

Brasilien har nyss visat att det är så. Landet lade ner en miljon dollar i en juridisk strid mot USA, som gällde hur WTO:s regler skall tolkas.

Utgångspunkten var att USA 2002 stödde sina 25 000 bomullsodlare med 1,3 miljarder dollar. Det gav USA 40 procent av världens bomullsexport.

Tio procent av de största odlarna fick dessutom 78 procent av stödet, men det hör inte hit.

Brasilien hävdade att stödet juridiskt var olagligt med beaktande av den icke-diskrimineringen man kommit överens om i WTO.

De amerikanska juristerna är skickliga. Men de var inte så skickliga att de kunde vinna målet. På sin höjd kan de skjuta upp verkställigheten med två år. Det är vad de nu arbetar på.

Små bomullsodlande länder som Benin och Chad hade inte haft råd med processen. Brasilien hade det och skapade ett prejudikat.

Västafrika har goda förutsättningar för bomullsodling bara USA låter bli att ge sina odlare konstlade prisfördelar. Det prejudikatet innebär att uhjälpen från att ha varit en moralisk fråga har blivit en juridisk.

De europeiska sockerbetorna är jämförbara med den amerikanska bomullen. EU subventionerar odlarna och sockerindustrin med nästan 1,5 miljarder euro.

Det kostar tre gånger mer att producera socker i Europa än i Indien och Zambia.

Uhjälpen är nödvändig i akuta lägen, men vi har sett att den inte fungerar som take off. Ekonomer ligger nu i för att visa att en frihandel utan diskriminering gör det.

När iländerna slopar sina subventioner sparar de pengar. Åttio procent av EU-budgeten behöver inte längre gå till ett jordbruk vars BNP-andel är 2,8 procent och sysselsättningsandel 5,8 procent.

Iländerna behöver inte längre dumpa sina överskott på export. För uländerna innebär det att de blir konkurrenskraftiga. Sjuttio procent av befolkningen i uländerna lever på lantbruk.

Den fattigaste femtedelen av jordens befolkning har en procent av världshandeln, den rikaste femtedelen åttio procent.

Slopa alla exportsubventioner på lantbruksprodukter och läget hyfsar till. Detta är dagens budskap med stöd av WTO och juridiken. Om det stämmer vet man inte.

Vad hindrar transnationell agribusiness att ta över i uländerna och stoppa vinsterna i sina egna fickor? De små odlarna kan inte investera stort, vilket agribusiness kan.

Pessimister säger att de inte får en chans i en värld där världshandeln med råvaror för jordbruket domineras av grödornas genuppsättning.

De transnationella företagen kommer att bestämma vad uländerna skall odla och vad iländerna skall äta till vilket pris. En gammal snedvridning gör sorti, en ny entré.

De svagaste har trots juridiken inte en chans i en värld som domineras av de starkaste.

Resonerar man så kan inga förändringar någonsin ske.

Omsvängningen i uhjälpssynen från moral till juridik är ändå intressant för alla utom för iländernas bönder som redan håller på att tappa motivationen hur lantbruksministrarna än försäkrar att till slut blir det nog bra.

Birger Thölix är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!
    1. 1

      Suomeenkin iskeneellä kiristysohjelmalla venäläiset juuret – ”Tosiaan on syytä huoleen”

    2. 2

      Posti perustelee jakelumuutosta – ”Suo siellä, vetelä täällä”

    3. 3

      Korealaisyritys maksamassa 880 000 euron lunnaat kiristäjille – tulos voi olla surkea

    4. 4

      Luksushotelli hylkäsi Trump-brändin

    5. 5

      Laaja kyberhyökkäysaalto iski Suomeen – yrityksiltä vaaditaan lunnaita

    6. 6

      Italian pankkien pelastaminen kuohuttaa – veronmaksajien pussille menon piti vaikeutua

    7. 7

      Jopa tuhansien eurojen korvausvaatimukset säikyttävät vuokranantajia

    8. 8

      Hypon Brotherus: Kuluttajien kutina osui jälleen oikeaan

    9. 9

      Pihistääkö joku työpaikan kassasta tai varastosta? Tutkijat haluavat havaintosi

    10. 10

      Suomalaisyritys nappasi miljoonadiilin Naton kanssa – ”Tykkimiehelle sotilasteknologia oli aika tuntematonta”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Jopa tuhansien eurojen korvausvaatimukset säikyttävät vuokranantajia

    2. 2

      Laaja kyberhyökkäysaalto iski Suomeen – yrityksiltä vaaditaan lunnaita

    3. 3

      Posti perustelee jakelumuutosta – ”Suo siellä, vetelä täällä”

    4. 4

      Yksityiskoneiden ”valtava kupla” puhkesi – hinnat romahtivat kolmessa vuodessa

    5. 5

      Tiesitkö tämän nousukaudesta ja sairastelusta? ”Ilmiö näkyy selvästi”

    6. 6

      Suomalaisyritys nappasi miljoonadiilin Naton kanssa – ”Tykkimiehelle sotilasteknologia oli aika tuntematonta”

    7. 7

      Valtava määrä kultaa myytiin yhdessä minuutissa – ”pulskasormisen muppetin tunnusmerkit”

    8. 8

      Suomeenkin iskeneellä kiristysohjelmalla venäläiset juuret – ”Tosiaan on syytä huoleen”

    9. 9

      Luksushotelli hylkäsi Trump-brändin

    10. 10

      Harvinaisen ankea luku: Ansioiden nousu alhaisinta yli 50 vuoteen

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Nesteen väki lopettaa polttoaineen jakelun Suomessa viikoksi

    2. 2

      Testaa, osaatko raha-asiat – 11 kysymystä kertoo, oletko parempi kuin muut suomalaiset

    3. 3

      Kommentti: Suomalaisten kukkaroissa kytee ikävä yllätys – miksi poliitikot vaikenevat?

    4. 4

      Nuoren palkka 2000 e/kk, kokeneen jopa 5000 e/kk – onko tässä järkeä?

    5. 5

      Lähes sadalle potkut Terveystalosta ja Diacorista – osa lomalla, eikä vielä tiedä irtisanomisesta

    6. 6

      Jättilainoja on yhä useammalla – ylitätkö tämän rajan?

    7. 7

      Katso, nouseeko oma Yle-verosi – 400 000 vapautuu maksusta kokonaan

    8. 8

      Suomalaisen kaivosyhtiön osuma yllätti geologinkin – ”Tulokset ovat erittäin hyviä”

    9. 9

      Olisitko valmis tällaiseen lomanviettoon? 4 suomalaispomoa kertoo, millainen kesä heitä odottaa

    10. 10

      Jos olen 18-vuotiaana miljonääri, en mene yliopistoon – yhdysvaltalaispoika löi uhmakkaan vedon vanhempiensa kanssa

    11. Näytä lisää